Det här är lite av en soppa, men jag hoppas att du hänger med i svängarna. Du ska dock INTE alltid tro på det du läser på lumpen.nu om de olika utbildningarna, då jag anser att många av beskrivningarna är missvisande. Dessutom varierar det säkerligen mellan de olika regementena.
Jag ryckte in som Sambandsgruppchef (10mån), men eftersom ingen av de tre värnpliktiga som ryckt in som datadriftledare (15mån) klarade av utbildningen så blev det nödvändigt att tillsätta tre nya till tjänsten. Det utlystes prov och av ca 20 medverkande så var jag bland de tre som fick tjänsten.
Jag trodde emellertid att jag helt skulle omskolas till datadriftledare, men inte då. Hädanefter fick jag vara både Gruppbefäl och datadriftledare, dubbelt jobb med andra ord. Och inte blev det bättre av att en av oss tre föll ifrån ganska snabbt. Då var vi bara två kvar.
Efter 3mån grundutbildning så fick vi våra soldater, och i samma veva började en 10 veckors utbildning där vi fick lära oss hur försvarets datasystem fungerar. Varje vecka avslutas med ett prov, klarar man inte provet så åker man ut. Det som undervisades var bl.a. (förutom försvarets system) databassystem, LAN & WAN och Windows NT. Mycket handlade om att lära sig hur nätverk fungerar och vi satt ofta och labbade med Cisco-routrar.
Efter de 10 veckorna så började alla fältövningar. Oktober-April tillbringade vi oerhört mycket tid i skogen, ofta 14 dagar i sträck, sen hemma en helg, sen bo ute i skogen i 14 dagar igen osv.
Mina arbetsuppgifter ute i skogen var att driftsätta och underhålla alla servrar och klienter. All utrustning fanns i stora terrängbilar som sammankopplades med fiber. Tjänsten var ett dygnet-runt-jobb. Gick nått fel så skulle man vara där och fixa det. Vi satt uteslutande i bataljonsstaben och hjälpte dem i deras arbete.
Eftersom vi bara var två stycken så blev arbetsfördelningen massiv. Det var inte helt ovanligt att man fick tillbringa 48-timmarspass inne i ett trångt utrymme bland en massa utrustning som för oväsen. Två dygn utan sömn, sen ett par timmars vila, och sen två dygns arbete igen osv. Det blir rätt kämpigt i längden...
Det finns så JÄKLA mycket mer att berätta (ärligt talat så vet jag inte hur mycket jag FÅR berätta, känsligt sånt här, men jag tror inte att jag avslöjat nått viktigt), man hinner trots allt göra en hel del på 300 dagar. :)
