Själv, kan jag säga att jag för två dagar sedan parkerade min cyckel och idag skulle jag hämta den, det värsta var att jag vete katten vart jag ställde den eller vart jag var på väg efter att jag lämnat den.
Efter råd från mor så kollade jag vid busshållplatsen och se där var den!
Haddde inte den blekaste tanke att den var där, tvärt emot var jag nästan säker på att jag ställt den uppe på byn någonstans
Hur bär man sej åt för att tappa bort en cykel igentligen?
Det tråkigaste har nog varit att låsa in nyckeln i bilen när man är på bilresa, då fick man be en kompis gå in i lägenheten och hämta extranyckeln och skicka den via post... :e
Det värsta med hela situationen var att jag vid en anställningsintervju sa att jag minsann kände till Stockholm som min egen bakficka. (Jag skulle vara kringresande supporttekniker för Stockholms stads alla grund- och gymnasieskolor. Å stockholm är inte så litet precis...)
Jag tog mitt körkort i Gävle där jag bodde då, och hade aldrig kört i STH men åkt massor med tunnelbanan. Killen som intervjuade mej var företagets rekryterare och de hade huvudkontoret i Malmö så det kanske inte hade spelat nån roll vad jag sagt under intervjun. Om det inte varit så att han var på min avdelning i STH just den där morgonen när jag tappade bort mej själv bland storstadens alla gator. Tog mej tre timmar att komma till jobbet den morgonen. Kom lagom till lunch och rekryteraren säger då "Jag tycker att Anette ska visa oss vägen till resteurangen. Hon kan ju Stockholm så bra...".
Följande dag tappade jag bort min bil och en kille och jag letade i över en timme för att hitta den innan vi kunde åka ut till en kund. En från jobbet ringde upp min kollega som sa "Ja, vet du, nu kan hon inte hitta sin egen bil!"
Hm...det kan man kalla en bra start på ett nytt jobb... :x
Jag glömde min ak5:a fint lutad mot en snövall vid en liten skogsväg under en övning i lumpen.
Det tog mig ungefär fyrtio minuter att komma på att något saknades och tjugo minuter att överhuvudtaget försöka minnas vart jag såg pickadollen sist.
Jag har aldrig haft sådan panikångest och hjärtklappning som den gången. "Civilrättsligt åtal och disciplinära åtgärder" ringde i skallen tills jag fann vapnet igen. Fyfan för den lede :e. Som tur var så fanns inget befäl i närheten att undra varför jag var obeväpnad :).
Tillslut hittade jag den i vart fall, ca en halv kilometer från där jag befann mig när jag upptäckte min förlust..
tycker ni också att man blir mer glömsk när man sitter framför datorn... man kan typ glömma allting...
jo..så e de...alltid när nån ringer när jag sitter vid datorn kommer jag aldrig ihåg vem som ringde när och till vem eller vars mina föräldrar e... :r :e
Jag glömde min ak5:a fint lutad mot en snövall vid en liten skogsväg under en övning i lumpen.
Brrr, jag lyckades med samma sak...
Under bullskolan skulle vi gräva eldställningar under vår första övning och jag och min kompanjon börjar gräva i snön. Vi upptäcker snart att vi slagit läger i ett träsk... :e
Hur som helst ställde jag ifrån mig min k-pist för att kunna skotta mer obehindrat och skottade järnet!
Då kom det käk!
Eller nåt, distraherad blev jag och lämnade den blivande eldställningen gjorde jag.
Ett tag senare upptäcker jag att nåt fattas på ryggen - var faan är puffran??
Letar runt ett tag, men ganska snart upptäcker jag att en fänrik (känd som ett riktigt rivjärn) går omkring med en k-pist m/45 B på ryggen... De har ju inte Bertil som vapen? Ajsom...
Vad jag däremot visste var att en kadett hade ansvar för oss under övningen och att fänrikarna bara var och kollade läget, så jag låg lågt ett tag (dvs ännu lägre, jävlar vad jag grävde! :e).
Strax därefter stack fänrikarna tillbaka till sina varma stugor och min bössa bars runt av kadetten, så det var bara att svälja hårt, gå fram till honom och "Kadett, det är så att, eh..."
Jag fick mig några väl valda ord till livs, men hade jag gått fram till fänriken hade jag fortfarande lomhörd grävt eldställningar utanför Tierp... :e
T.ex när jag sitter i konversation med någon på ICQ eller MSN så brukar jag alltid stänga ner konversationsfönster. Det är en vana som sitter i sen man hade windows 95 och lite minne.
Iallafall, när svaret sedan kommer har jag glömt av vad jag skickade innan och får gå tillbaka i historyn och kolla, i MSN är det lite problem med det eftersom det inte finns någon history då får man fråga vad man frågade innan och blir idiotförklarad :e
