Beklagar bortgången, verkligen.
Men du bör inte sätta press på dig själv i hur du ska sörja, sånt kommer av sig självt ändå. Om inte annat så genom minnen och tankar... man kan inte sätta några mallar på hur en sorg ska se ut.
12 svar · 404 visningar · startad av Rinaldo
...bara lite ledsen och nedstämd.
Har just fått veta att 1 kusin dött i en olycka fast jag hade bara träffat honom, rikard, en enda gång. Utifrån det så var han väldigt trevlig och glad...
Min mamma är väldigt ledsen som kände honom bättre och jag får nästan lite skuldkänslor för att jag inte kan dela hennes sorg.
...förvirrad :(
Beklagar bortgången, verkligen.
Men du bör inte sätta press på dig själv i hur du ska sörja, sånt kommer av sig självt ändå. Om inte annat så genom minnen och tankar... man kan inte sätta några mallar på hur en sorg ska se ut.
Du kanske inte kan dela din mors sorg, men du kan stötta henne i hennes sorg och lyssna på henne när hon berättar om din kusin. Det räcker.
...beklagar... :( *kramar*
*kramas också*
Hemskt tråkigt. CyberPet kom med kloka ord, följ dem samtidigt som du följer PeW's ord - sätt ingen press på dig själv att du måste sörja...
Först beklagar jag sorgen Rinaldo.
CyberPet du är klok som vanligt! Efter dina ord kan jag bara tillägga.
Man kan inte sörja för sakens skull, man sörjer när man behöver bearbeta något som berör en djupt, inte för att stötta någon annan och det vet din mamma.
Då minns du honom med ett leende
(om inte nu, så efter ett tag)
så blir han glad. :-)
Beklagar sorgen Rinaldo.
Det är aldrig tråkigt när sånt här händer, även om det är en person man nästan aldrig har träffat. :(
Stötta din mamma nu!
Kan minnas hur det är. Beklagar sorgen för både för dig och din mamma som saknar kusinen. Påminner säkert din mamma om hur bräckligt livet är.
Det är ensamt att inte kunna dela en sorg, men sorg kan bara delas tillsammans med annan med sorg. :(
Förresten gäller båda det alla starka känslor.
:(
:(
Det var inte bra :l Min farfar dog för ett år sedan och jag hade träffat honom två gånger - han och pappa kom inte så bra överens. Det kändes inte så bra att inte ha träffat honom ens förrän jag var 13 år :( Min farmor dog när jag var 2, min bror har inte ens träffat henne. Vi har därför mycket lite kontakt med några av våra kusiner på pappas sida, och en träffade jag första gången i somras.
Trist!