finns det verkligen någon "där ute" som förstår en fullkomligt?
han som jag älskar säger att han inte förstår mig, att jag är för svår. men är jag verkligen det?
har gått igenom mitt (iofs korta, dock smärtsamma) liv utan att någon ens kommit i närheten av varför jag handlar som jag gör, tänker, funderar, resonerar.. hur är det möjligt?
att mina känslor ska vara så långt borta för andra att förstå - gör mej otroligt ont.
att sen personen jag älskar inte vet om han älskar mig längre - hur hanterar man sånt?
mitt hjärta värker. :(
------------------
i'm going nowhere without my mössa!
Rinaldo> Minsanns intelekt försätter mig, Matti och Pace i en mörk skugga
Den enda som du får leva med hela livet är dig själv ju... Och det är lättare för andra att förstå en om man förstår sig själv. För svår? Man kan inte vara för svår! Det gäller bara att hitta nån som är likadan - och det finns det garanterat nånstans :)
Jag tror inte att det finns någon som kan förstå en annan människa fullkomligt, men jag är helt övertygad om att du inte är för svår. För killarna tar det oftast (inte alltid) några år till innan de mognar såpass mycket att de förstår sig på den medkänsla och den ömsesidiga respekt som krävs för att ett förhållande ska fungera. De blir mycket bättre sedan! :)
Brrr, lite spöklikt att läsa den här tråden - jag har det precis som Minsann, fast tvärtom...
Det är jag som inte vet om förhållandet är något att satsa på, medan min sambo känner det som Minsann... :(
Ingen kul sits kan jag upplysa om. :l
------------------ Det är inte förbjudet att vara fattig
- men det är förbannat opraktiskt
137 ms totalt · 3 externa anrop · v20260731065814-full.55e59744