Bara att köra så bra du kan, kan du inte så kuggas du! 
Trådstart#1
Imorgon är det dags för ett av de nervösaste ögonblicken i mitt liv för då kör jag upp! 
Ge mig tips & goda råd nu!
UppkÖrning!
17 svar · 413 visningar · startad av M@rtin
Plattan i mattan bara.
Njäe, skämt åsido, försök att titta på så mycket du kan även om det inte finns skyltar överallt. Ju mer uppmärksam du är desto mer tror körläraren att du ser. Blinka ofta, hellre en gång för mycket än en gång för lite. Kolla heldragna linjer noga. Och för guds skull, krocka inte. 
Ta det hyfsat lugnt, kolla höger och vänster hela tiden. Försök hålla lite koll på vad som kommer längre fram så du är lite förberedd.
Funkade för mig. (jag jobbar förresten på Incordia )
Kör som du brukar, klydda inte till det bara för att det är uppkörning.
Erik klarade det då borde du göra det
Tja, vad vet jag? Jag börjar teorin på torsdag iallafall.. 
Som jag sa på IRC - ta initiativet om du kör fel, skulle du klanta dig genom tjyvstopp eller nåt kan man "köra igen" det efterhand. Ta det säkra för det osäkra - missar du stopp- eller väjningsskylten är det bättre att stanna helt även om vägen är tom. Och så vidare.
Och se nu till att inte missa avfarten mot Sumpan! 
Uppsikt och framförhållning. Kolla backspegeln ofta, planera körningen.
Mesa inte, besiktningsmännen blir inte impade av att du kör 50 på en 70-väg, dom blir å andra sidan inte heller impade om du kör 100 på en 70-väg 
. Om väglaget tillåter det skall du ligga på angiven fart. Våga köra om långsamtgående fordon, jag själv blev kuggad vid första uppkörningen för att jag var för feg för att köra om en jävla vägmaskin..
Kör du upp i en körskolas regi så är saken redan i princip biff, så länge du inte gör ett oförlåtligt fel (kör mot trafiksignal, enkeltriktad etc). Kör du upp privat skall du dock vara väldigt, väldigt rädd, det är inte en dans på rosor .
Martin:
Naturligtvis håller jag en tumme.
Kastar mig samtidigt på luren och ringer min bror och förvarnar om den numera ökade faran på Tyresös vägar 
//LeJa
P S Telefonsamtalet har sin naturliga grund i att jag utgår från att du klarar dig *kram*
Martin: jag håller tummarna för dig. ta det bara lugnt och hälsa de du kör över ifrån mig
När jag körde upp (för 18 år sen ) så missade jag en 30skylt. Jag blåste förbi i 50 utan att sakta in. Inspektören bad mig köra in på nästa gata till höger och vi körde runt kvarteret så vi kom tillbaka till 30sträckan. Då såg jag skylten och saktade ner, "SKALL MAN BEHÖVA KÖRA HÄR TVÅ GÅNGER FÖR ATT DU SKALL SE SKYLTARNA" sa han med myndig stämma. Gissa om jag såg kortet flyga bort i horisonten då Jag fick kortet ändå. Skulle du känna att du klantat dig så ignorera det så länge. Fortsätt att köra som om inget har hänt.
Nicrosoft: Bra tur du hade!
Nicrosofts historia påminner mig om den andre killen som körde upp samtidigt som jag.
Jag började köra och lyckades alltså med bedriften att klanta mig inom 500m - en stor jävla skylt det stod SUNDBYBERG på dissade jag fett...
Men när han tagit över kommer vi på E18 vid Hallonbergen på väg mot Rissne, i sänkan är det ett rödljus och när vi kommit ganska nära slår det om till gult. Vi känner hur han först instinktivt lättar på gasen, men bestämmer sig ögonblicket senare för att vi hinner och gasar på igen. Sekunderna går och vi har inte passerat rödljuset än... Vi kommer närmare och närmare och är till slut förbi.
Det var alltså gult jäääävligt länge, han blev störtnervös över att kanske ha blåst mot rött, jag och vår bilskollärare som satt i baksätet utväxlade lite blickar - ingen av oss visste om det hunnit slå om eller inte...
När vi så kommer tillbaka till Vägverket och han parkerar så säger inspektören det första han gör:
"Jadu, jag förstår att du funderat på rödljuset vid Hallonbergen..."
"Öh, jo det får jag ju erkänna" stammar killen.
"Om du hade kört mot rött hade du märkt det - då hade vi åkt tillbaka hit på en gång, så du klarade rödljuset med en hårsmån. Hade jag sett det slå om hade du kuggat på det direkt!"
"Okej" pep killen
Sen gick inspektörn igenom vad han hade gjort i övrigt (lite småsaker) och sedan vände han sig till mig och rabblade upp vad jag gjort och inte gjort (genat i en rondell, kommit emot snövallen med spoilern vid parkeringen och så den famösa blundern vid Solvalla) och avslutade med:
"Ni klarade er bägge två!"
Det var en lättad StefaN som åkte tillbaka till Uppsala och F16 den dagen.