Gråta?

Det heter gomorron

Alltså
Har du gomorron i ögat?
eller möjligtvis
Du HAR gomorron i ögat

sorry... glömde ju ;)
------------------
/ Ingrid

[Redigerat av Ingrid den 31 aug 2001]

Rikard,

Wow, vilken gammal tråd... Hur hittade du den? och hur kom du ihåg att jag frågade detta för ett halvår sedan :q :D

Så där ser man. Blir man då mer tår-resisten om man är riktigt stressad? ;)

Intressant dock!

------------------
Vide rox = new Vide();
rox.learn("C#");
webeye.nu

Hittade lite mer kul fakta:

010205 Biologi
Varför kommer det tårar när vi är ledsna?

Tårarna fungerar som en signal till omgivningen att vi är ledsna, och behöver hjälp. Om signalen uppfattas och gör omgivningen hjälpsam är det en stor fördel att kunna gråta när något är fel och man är ledsen. Och de flesta av oss reagerar med medkänsla och benägenhet att hjälpa till när någon gråter.

Möjligen kan en annan mekanism spela in också, åtminstone till gråt vid smärta. Eftersom kraftigt tårflöde kan skölja bort skadliga partiklar som gör ont när de hamnat i ögonen, är det naturligt att gråta då. Men kroppen låter tårarna komma även när det gör ont någon annan stans, eftersom det inte gör något om man gråter då också. Huvudsaken är att gråten kommer vid ögonsmärtan, och eftersom det inte är skadligt att gråta vid annan smärta också, så har kroppen inte utvecklat att tårarna bara kommer just vid ögonsmärtor.

Mot denna andra mekanism kan invändas att det kan vara en viss nackdel att gråta, eftersom man då ser något sämre. Sämre syn kan knappast ha varit bra om det börjar göra ont när man kämpar mot någon typ av fiende. Denna andra mekanism förklarar heller inte tårar av rent känslomässiga orsaker. Därför framstår den första mekanismen, att tårarna är en signal, som dominerande. Den mekanismen täcker all typ av ledsenhet: hjälp kan vi behöva oavsett om gråten orsakats av smärta eller känslomässiga orsaker.

(faktabanken.nu.)

Jörgen :)

------------------
"Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar."

lite till om tårar:

"Vi är utrustade med en medfödd förmåga att gråta som står i smärtans, sorgens och förlustens tjänst. Gråten är från början ett viktigt språk hos det lilla barnet för att förmedla behov och känslor innan dessa kan omformuleras till ord. Men med åren och med kraften av könsrollsuppfostran tar gråten olika vägar hos män och hos kvinnor.

Den riktigt djupa gråten är det känslouttryck som är mest skambelagt i manskulturen. I sorg förväntar sig kvinnor dessutom beskydd av mannen. Då behövs hans styrka och behärskning. Man kan säga att kvinnan indirekt också lever ut mannens sorg. Kvinnorna blir männens gråterskor. Även om de flesta män vet att den riktigt hängivna gråten i ensamhet är underbart förlösande.

Kanske det är tabubeläggningen av just gråt som är den förtrycksmekanism av känslolivet som tidigast möter småpojkar. Både från vuxnas sida och lika ofta inom den egna interna småpojksgruppen. Att gråta anses vara liktydigt med mesighet och kvinnlighet. Även om dagens moderna föräldrar är mycket toleranta mot sina söners gråt, så fångar pojkar tidigt upp, att gråt är något som kommer från mammor och ytterst sällan från pappor. Och fortfarande gäller den gamla sanningen, att barn inte gör som vi säger, utan så som vi beter oss.

En delförklaring till att kvinnor gråter lättare än män har med biologi att göra. Kvinnor har högre halt av hormonet prolaktin, som reglerar både tårproduktion och mjölkproduktion. Detta kan vara en viktig kunskap när kvinnor anklagar män för att vara hårda och okänsliga - och för män när de anklagar kvinnor för att gråta för mycket.

En forskare påstår att ju lättare män har för att gråta, desto mindre behov har de av att avreagera kroppsliga spänningar via sexualitet. Personer som har förmågan att gråta besväras inte på samma sätt av psykosomatiska besvär. Man kan likna tårarna vid stressavfall och slaggprodukter kroppen behöver göra sig av med.

Måste då en man kunna gråta på ett konstruktivt sätt för att komma igenom en kris efter en svår personlig förlust? Troligen är det inte så. Gråtens stora fördel är att den ger avslappning i det starka stresstillstånd som en psykisk förlust innebär. Riktigt djup gråt underlättar sömnen, även rent biologiskt. Gråt påverkar hjärnsubstanser som är sömnframkallande. Gråt är en betydligt billigare, mer lättillgänglig och mindre beroendeframkallande medicin vid kris jämfört med psykofarmaka och alkohol. Sömn och spänningsupplösning behövs vid kris, där försvarsmekanismerna ändå är hårt ansatta.

Många män beskriver hur gråten kommer till halsen men sedan är det stopp. Mångårig träning att svälja och behärska sig kan ha gett detta resultat. Att hänge sig åt starka känslor oavsett om det är aggression, sexualitet eller gråt, innebär att våga förlora kontrollen för en stund. Detta kan hos män upplevas skrämmande och jagupplösande. Det finns också en tendens att skydda omgivningen mot förtvivlad gråt, eftersom den lätt framkallar hjälplöshet i vår kultur. Mannen som ger efter för gråten kan uppleva att han skrämmer såväl sig själv, som sin omgivning från vettet.

Djup. stark gråt är befriande och fungerar som en slags förlösning vid kris. Man kan kalla den mest läkande gråten för befrielsegråt. Den hjälper både man och kvinna att successivt kunna acceptera och släppa bindningen till det som tagits bort.

Några mäns sätt att kompensera gråt eller döva och avleda är att använda alkohol, arbeta så mycket som möjligt och att ägna sig åt fysiska aktiviteter.

Troligen är det en myt att män inte gråter vid djupt personliga traumatiska kriser. Det är min erfarenhet att män i ett förtroligt samtal kan berätta om hur de har gråtit - i ensamhet. Vissa undersökningar bekräftar detta. Många män kan också beskriva hur de känner en intensiv gråt inombords om de samtidigt utför en kraftig kroppslig ansträngning. I drömmen om natten kan också den befriande gråten komma."

Källa:
http://user.tninet.se/~axn036m/uppsats/3.html

Jörgen :)

------------------
"Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar."

Vide,
Wow, vilken gammal tråd... Hur hittade du den? och hur kom du ihåg att jag frågade detta för ett halvår sedan

ganska nyligen så diskuterade jag och min mor frågan varpå ovan nämnda förklaring kom upp. Det fick mig osökt att tänka på din fråga. Sen var det största problemet att komma ihåg att leta rätt på tråden när jag väl satt vid en dator... ;) Att hitta tråden var ju inte särskilt svårt.

Jag kan ju även konstatera att du har fått riktiga utläggningar nu. :D

------------------
Varför är det så ont om Q*? - Hans Alfresson 1980*

Ur en tidningsartikel...

Forskarna menar sig ha bevisat att män som aldrig gråter - eller med Ovids ord låter sorgen bäras av tårar - är mera utsatta för stressbetingade sjukdomar som t.ex. magsår

Jag önskar webForum inför en smiley med sorgsen tår i ögat... :OO