Frågan#1
Veckans mest onödiga fundering:
Varför slutar en massa bärnamn (och en del fruktnamn) på "-on"?
Hallon, smultron, odon, päron, fikon, hjortron, plommon, lingon...
Världen står undrande.
Varför just "-on"?
13 svar · 1 512 visningar · startad av Danne V
Du glömde äpplon och blåbäron...
det är för att när man äter dom låter det: Smultron-om-nom-nom ;)
det är för att när man äter dom låter det: Smultron-om-nom-nom ;)
Aha! :i Är det därför det inte heter rabarbron?
"on" kanske är fornlatin för bär :)
Inte bigarrå, äpple, dadel, persika, vindruva, russin eller korint, men väl melon (verkar väl bättre än mel).
Vild gissning: Jag tror det har något att göra med att orden funkar (låter bra) som både singular och plural. Samma sak gäller ju för själva ordet bär, och ord som har bildats av det, t ex bläbär. Anledningen till det är nog i sin tur att det var så man använde orden.
Man talade (och talar) nog oftare om kvantiteter av bär, snarare än exakt nummer, och att det systemet föll sig mer naturligt. Typ, "det finns mycket lingon i skogen" eller "1 kg lingon" snarare än "18 (stycken) lingon". Det är visserligen inte ett direkt svar på din fråga, men jag tror det hänger ihop.
Inte bigarrå, äpple, dadel, persika, vindruva, russin eller korint, men väl melon (verkar väl bättre än mel).
De flesta av de orden (är osäker på druva) är inte svenska ursprungord.
-on är visst en gammal pluraländelse som med tiden kommit att fungera även som singular.
fiddler: Vad är motsvarande singularändelse?
Världen står undrande.
Ja, framför allt äldre män, s k jordgubbar (det har väl svenskt ursprung)?
Hittade en ganska intressant betraktelse här: http://www.liu.se/ikk/medarbetare/jan-anward/fti-kultur/kan-spraket-styra-tanken-om-smultron-ii?l=sv