En sak kan vara att de har möjlighet att sänka sin egen kropstemperatur, puls etc. Kan kanske göra att de klarar det bättre, men jag är ingen mästare i ämnet.
Fettet i kamelens pucklar omvandlas till vatten vid behov.
bymarie skrev:
Vad är egentligen svaret på frågan?
Fråga:
Hur är djur som ska leva i extrem kyla utrustade? Och om de lever i öknen?
Vet inte heller vad frågan syftar på, det känns som om det finns ganska många olika sorters anpassningar till klimat och så. Antar att du redan kollat igenom din kurslitteratur (om det är en kurs du läser).
Några typer av anpassningar är annars:
Anpassad metabolism. Metabolism-hastigheten anpassas efter situationen. Det har även vi människor, även om vi inte kan styra det själva. Vi blir t ex mer hungriga när det är kallt och det går åt energi, än när det är varmt. Björnar sänker sin metabolism-hastighet också när de ligger i ide. Det finns någon slags mus/hare i öknen också som aldrig dricker eftersom den genom sin speciella metabolism producerar det vatten den behöver från maten.
Isolering i form av fettlager och päls, precis som du skriver. Jag tror att päls även ger ett visst skydd mot hetta, åtminstone påstår de det på naturprogrammen.
Strategiskt placerade blodkärl, som i vissa fall kan regleras. T ex har elefanten ytnära blodkärl i huden på öronen för att kunna avleda värme lättare. Valrossar kan också reglera sin kroppstemperatur genom att strypa till ytnära blodkärl när de är i kallt vatten och öppna upp dem när de är på varmt land. (Därför är de rosa på land och gråa i vattnet.)
Tack!
Nej det står inte i min kurslitteratur, jag frågade läraren om varför och hur jag då skulle kunna svara på frågan. Hon sa till mig att jag skulle söka på Google....
Gjorde det, men utan resultat. Så tack!!
Tack!
Nej det står inte i min kurslitteratur, jag frågade läraren om varför och hur jag då skulle kunna svara på frågan. Hon sa till mig att jag skulle söka på Google....
Gjorde det, men utan resultat. Så tack!!
Aha! Knepigt. :l
Kan lägga till några fler punkter till min lista:
Anpassad form. Djur som lever i extrem kyla är rundare och tjockare till formen och har även kortare ben/svans/öron etc för att behålla så mycket värme som möjligt.
Dygnsrytm. Vissa djur i öknen passar på att jaga på natten när det är svalare, vilket gör att de har utvecklat bra mörkersyn och extra bra hörsel etc.
Det finns djur som har päls med ihåliga hårstrån, t.ex. isbjörn:
wikipedia skrev:
Isbjörnen känns igen på sin vita päls. Pälsen byts inte, i motsats till andra djur under sommaren, utan förblir tjock och vit. Varje hårstrå är dessutom ihåligt för att ge optimal isolering mot kyla, vilket tros vara anledningen till att pälsen ser svart ut när den fotograferas med ultraviolett ljus.
En del djur, bl.a. hundar, som vill svalka av sig brukar hänga ut tungan och flämta. Detta för att de inte kan svetta ut värmen, utan måste använda någon kroppsdel med mycket blodådror för att svalka sig. Se även tidigare inlägg om elefanter.
Många pälsdjur har olika päls beroende årstid. Bl.a. hästar och bisonoxar har tjock och lite längre päls vintertid, och fäller den till våren då en tunnare och kortare päls kommer fram.
Vissa djur utan päls, t.ex. människan, svettas och på så sätt låter luften kyla av fukten och därmed sänker kroppstemperaturen på huden. Vi kan även vid kyla minska blodflödet (automatiskt, omedvetet) i den hudnära blodådrorna för att minimera risken för skador.
När vi andas in kyler inandningsluften nässlemhinnan. Luften antar kroppstemperatur och mättas med vattenånga. När vi sedan andas ut varm mättad luft, kyls denna av den kalla nässlemhinnan. Luften blir då övermättad på vattenånga och vattnet kondenseras i näsan som på en kall fönsterruta. Därmed sparas stora mängder vatten. Denna mekanism är särskilt välutvecklad hos ökendjur. Kamelens voluminösa nos innehåller enormt ytförstorade näsmusslor som gör motströmsväxlaren mycket effektiv. Notera att denna motströmsväxlare är en motströmsväxlare i tiden (luften går ut och in genom samma rör vid olika tidpunkter), medan en vanlig värmeväxlare är en växlare i rummet (luften går samtidigt genom två närliggande rör). De övre luftvägarna fungerar dessutom som värmeväxlare i tiden. Inandningsluften värms på väg ner mot lungorna och samtidigt kyls luftvägarnas väggar. Vid utandningen kyls utandningsluften av de nu kalla luftvägsväggarna och värme sparas. Detta är fördelaktigt för jämnvarma djur i en kall miljö. För kamelen i ökenvärmen är det en nackdel, men kamelen prioriterar vattenbalansen och har andra anpassningar som motverkar överhettning.
För att minska en vattenförlust på grund av avdunstning som kan bli ödesdiger i öknen, genomgår kameler och en del andra ökendjur s.k. temperaturcykler. En sådan cykel består av en period med förhöjd kroppstemperatur följd av en period med låg kroppstemperatur.