Vet inte vad jag vill ha sagt med det nedanstående egentligen, men men:
<allmänt klagande>
Jag tycker om att - för att köra en klyscha - ha många bollar i luften, men nu har jag haft det i flera år och känner att det "börjar bli jobbigt"..
- Kör eget, sköta ett antal olika sajter med mer eller mindre mycket underhåll, nyutvecklar webb/print/intranät åt en kund, hjälper en kompis/partner med olika grejs. Fint, normalt inga problem.
Sen ett år tillbaka föll jag för lockelsen att bli anställd av en kund och köra heltid där i ett projekt till andra sidan 2006. Dygnet består numera av "vanligt" arbete fram till 5-8, sen hem, arbete 1-10 timmar (ok, ibland är/tar man ledigt), sen lite sömn, sen tillbaka o jobba.
- Dygnsrytmen är beyond uppfuckad, det dåliga samvetet gör sig ständigt påmint, flickvän avskaffad för att jag inte har den tid hon förtjänar, när jag har den är jag för uppe i varv för att kunna ta den till vara.
Du verkar redan veta vad som är problemet: för mycket jobb. Du behöver alltså trappa ned. Om du väljer att minska på anställningen eller företagandet är en prioriteringsfråga som bara du kan avgöra (du väljer det du kan, vill och måste - precis som i alla andra sammanhang).
Gå inte in i väggen som så många andra har gjort. Då blir det bara ännu värre, och du orkar ingenting.
Jag skulle säga Fel sorts jobb, det går att läsa mellan raderna. Omarbeta villkoren för det fasta jobbet. Gör en sak i sänder och gör den bra. Skapa en almenacka för de andra händelserna.
Volia, du har ett (bra) liv !
Ja, det är nog viktigt att se det här som en långsiktig grej. Ta tag i en sak i taget och vänj dig sakta men säkert av vid att alltid vara sådär upptagen. Sånt där ska ta sin lilla tid, som det mesta andra man kan tänka sig vad gäller kroppen (ja som t ex att banta eller träna).
Tackar för flera bra kommentarer. :)
- Steg ett blir att strukturera upp de saker jag har liggande, prioritera bort/vältra över själva arbetet till någon annan och bara se till att de blir färdiga och är up and running.
- Steg 2 får bli att försöka undvika att ta på mig för mycket nytt utöver det nuvarande "huvudprojektet" och sålla hårt bland det som kommer in.
Ett "problem" är ju att det samtidigt är kul att jobba med olika nya saker, vilket ju gör steg två lite svårare, fritid och arbete flyter lätt ihop ibland (hm, hur stört låter det där - egentligen? :OO :e )
I din strävan att skapa en plan, med ungefärliga tider, är det viktigt att du har ett bollplank som du kan rapportera till.
Har du en kalender så kan du bolla hitåt.
Något slags dåligt samvetet som ser till att du koncentrerar dig på en sak i taget. Då blir det gjort.
som ett färgfotografi
som nån förstört med flit
är Jag svartvit inuti?
Vet inte om detta är poesi eller hur du känner dig. Om du känner dig som den dikten, så har du nog drabbats av depression. Tala med din läkare om vad som kan göras (Och kräv att få träffa en psykolog, gå inte därifrån med bara ett recept i handen)
Om du känner dig som den dikten, så har du nog drabbats av depression.
- Jo, varit där, hur "hårt" kan man tvista om, jag tog mig igenom det, utan uppoffringar utåt sett, bra/dåligt - det kan både mina och mitt tidigare Wf-alter egos inlägg vittna om.
Men citatet är moddat Kent- lyrik :)
255 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.1dc6f849
