35 svar · 1 153 visningar · startad av meza
Hej!
Tänkte jag skulle skriva av mig lite i denna tråd. Just nu känns allting skit så jag hoppas att ni har lite överseende med ev. grammatik/stavfel. Samt att texten kanske är lite deprimerande :)
Alltså jag bor på ett gruppboende i ett område där socialaproblem är stora, jag blir ju nojjig när jag går ut.. Jag har ju bott på landet innan på behandlingshem. Så kommer man liksom till ett område där liksom husen ligger nästan på varandra och liksom alla hus ser likadana ut, och det är ju inte tre såna här hus, utan det är massor! Så jäkla deprimerande!
Så håller min farmor på att bli dålig också! Visserligen så är hon snart åttio år men det är ändå jäkligt jobbigt. Man börjar tänka på liksom att man inte riktigt hälsat på henne speciellt ofta, så liksom där blir ju samvetet inte det bästa. Så då mår man jäkligt dåligt av det. Men liksom jag har inte orkat. Men det känns ändå som att man har svårt att "förlåta" sig själv för det, då man börjar inse att hon kanske inte har allt för lång tid kvar.
Sen liksom detta gruppboendet går mig på nerverna. Liksom på kvällarna (21:00) så stänger dem och det är ju då man mår dåligt visserligen så har dem jour men det känns fel att väcka dem. Liksom jag vet ju själv hur jäkla glad man blir när man blir väckt mitt i natten. Nu håller jag ju liksom på att vända på dygnet så har jag ingen insomningstablett kvar och min läkare som jag har på allmänpsyk är ingen höjdare. Så jag orkar sjutton inte med att förklara för han hur det är.
Så vill jag tillbaka till mitt förra behandlingshem som också tar emot klienter permanent då det är både permanent boende och gruppboende i ett. Men att få min handläggare att förstå det är inget lättare, jag mejlade till henne för någon dag sedan men då svarade hon bara att hon inte kunde ge mig något svar. Allting ska beslutats i en sån oändlighet, och då det är privat så ska ju politiker bestämma att "bifalla" kostnaderna för det, då det är en extra kostnad då det är någonting som inte kommunen har själv, utan att de får köpa en tjänst.
Liksom jag har ju bott på det här gruppboendet nu i Tre månader men liksom jag tar mig ungefär ut till affären en gång per dag. Sen sitter jag inne, tycker det är jobbigt att va bland folk :( Ibland gillar jag att va bland folk men i vissa perioder så känns det som att jag bara isolerar mig. Jag har kraftiga humörsvängningar fick jag som diagnos av en psykiater när jag var på en utredningsavdelning förra sommaren. Så det är ju det som är så jäkla jobbigt ena dagen kan liksom allt vara perfekt. nästa dag så känns det som allt bara rasar, det är som att man får betala för att man fick må så bra den dagen allt det där får man betala för när man är nere, det är som att allting bara kommer igen fast mycket värre..
Tack för att wF finns!
Re: åhhh. ibland är allting så jobbigt bara..
meza skrev:
Sen liksom detta gruppboendet går mig på nerverna. Liksom på kvällarna (21:00) så stänger dem och det är ju då man mår dåligt visserligen så har dem jour men det känns fel att väcka dem.
Tänk inte så! De är till för dig och andra klienter. Har du problem ska du vända dig dit. Och vadå sover? De som jobbar där måste väl vara vakna på arbetstiden?
För övrigt hoppas jag att du ska bli bättre, jag vet hur jobbigt livet kan vara!
har jobbat på gruppboende.
Sparka upp dom om du mår dåligt, dom är där för din skull, inte för at sova.
Tack för era svar!
Jooo, men det är liksom en dold överrenskommelse vissa säger att det är okej att väcka dem andra säger att man ska må väldigt dåligt. Liksom så det är så.. Liksom när man sitter vid nio och pratar med dem så jag gjorde med en för någon dag sedan så sa han "nu bommar vi" jaaa, ni förstår då har man inte så stor lust att sen komma och säga att "öhh, jag mår dåligt kan jag komma in" liksom när man redan har blivit "utslängd" en gång så går man ju gärna inte in en gång till.. Jag har faktiskt lite stolthet :)
Nitro: De har sovande jour :(
Precis som obelix säger, de är där för din skull! Även wF är här för din skull polarn :)
magnusfeldth skrev:
Precis som obelix säger, de är där för din skull! Även wF är här för din skull polarn :)
Heh jo jag vet, men jaaa.. känns ju liksom inte så kul att sitta och snacka med någon som liksom bara väntar på att få lägga sig igen... :(
wF är bra, här sover ju nästan aldrig folk :P
meza skrev:
wF är bra, här sover ju nästan aldrig folk :P
Word! Jag har vart uppe vissa nätter, och wF har aldrig varit helt tomt!
Jooo, men det är liksom en dold överrenskommelse vissa säger att det är okej att väcka dem andra säger att man ska må väldigt dåligt.
Den idioten som säger det är inte klok i huvudet.
Vi hade en sån där jag jobbade, vi såg till att han fick byta plats, vi ville inte ha den pappskallen där.
Det spelar ingen roll om det gäller en liten sticka i fingret, eller om du har tappat en arm.
Väck dom, dom är där för din skull.
Skulle dom klaga, så kan dom banne mig byta jobb. x(
Joo, men liksom dem sa till chefen att ska de sitta uppe med mig en hel natt så ska de få betalt för det. Nu får det ju bara jourbetalt för det.
Jaa jag orkar inte med detta ställe längre... ska försöka komma tillbaka till mitt förra ställe.. där var det bra, där var det inga problem att sitta och prata efter nio på kvällen.. :)
Tack för era råd! Det värmer verkligen!
meza skrev:
Joo, men liksom dem sa till chefen att ska de sitta uppe med mig en hel natt så ska de få betalt för det. Nu får det ju bara jourbetalt för det.
Dom har redan betalt för det.
Det är därför det heter journatt.
Dom får betalt för att sova mer eller mindre.
Det är och förblir deras skyldighet att ställa upp för dig.
Och om deras chef inte klarar av att säga det till dom är han/hon en flat chef.
Jag håller med övriga talare, stå på dig meza! :) Jag förstår att det kan kännas jobbigt, men jag tycker att det är dig de främst ska ta hänsyn till i jobbet, inte sig själva. Klarar de inte av att arbeta nattetid så ska de inte anmäla sig till/gå med på journattjänst heller. Det är ju inte meningen att du ska sitta och må dåligt när det finns resurser. Hoppas det fixar sig!
Håller med övriga talare.
Jobbar själv med jour.
Och då vet man att man kan bli väckt mitt i natten och det får man acceptera.
Man har ju trots allt betalt för det.
Så mår du dåligt så tycker jag inte du ska tveka att prata med dom.
Dom har jour för din skull så ta hjälp av dom då du behöver det.
Jag blir så heligt förbannad när jag läste detta.
På det stället jag jobbade på så mådde en kille värre av att kontakta oss som jobbade, än vad han gjorde innan.
Det tog oss nästan ett år att reparera skadan som skapats av en idiot som gjorde klart för honom att om du väcker, så ska det vara illa. x(
Det resulterade i att denna killen mådde så dåligt att han vid ett flertal tillfällen hamnade på psyk.
Det var helt tack vare "tunhuken" som idioten kallades.
Tack igen för alla era svar! Men nu har min handläggare fått ansökan så det är bara att hoppas att de bifaller den. Så att jag får komma tillbaka till mitt förra ställe. Men jag har inte allt för stora förhoppningar. Allting ska ju malas så i detta samhället, det ska ju ta sån jäkla tid allt.
Men liksom jag har inte vart inlagd på psyk sen Augusti 04 så jag hoppas att 05 ska bli ett år som jag inte vart inlagd någonting.
Chefen som är chef över detta ställe är inte någon som vi träffar utan hon träffar endast personalen.
Tack för att ni finns!
Jag håller tummarna för att det löser sig för dig, aldrig roligt när man mår dålig!
Jag blir faktiskt rörd när jag fick så mycket respons på mitt inlägg, jag hade absolut inte räknat med det. Känns väldigt bra att skriva av sig faktiskt.
Liksom jag har ju förr haft lugnande så att man är mer eller mindre borta i huvudet och då liksom mår man ju inte dåligt på ett sånt sätt. För allting går ju så segt när man har benzo. Ångesten blir ju betydligt mindre. Men det är inget kul att gå runt och vara helt borta i huvudet. Men när man mår som jag gör nu, så kan man faktiskt sakna det ibland. Men jag la in mig på en avgiftningsklinik för att bli av med det beroendet, eller jag i samråd med socialtjänsten. Så nu har jag inte använt benzo på över ett år. Men det är ju det som är så svårt när man inte har det längre. När man hade det utskrivet så kunde man liksom ta en Stesolid så var allting mycket bättre helt plötsligt.
Liksom när jag hamnade på den där avgiftningskliniken så låg jag inne för avgiftning med liksom folk som var helt galna. Om jag säger så här så var det jäkligt skönt att låsa dörren efter sig på kvällen, för de andra som var inlagda där var ju inga direkt svärmorsdrömmar ;) Jag vill inte avgiftas igen på ett sådant ställe, det var inget kul :) Liksom trevligare kompisar skulle man ju kunna ha :P Visserligen är alla människor, men när jag skulle bli fri från all benzo så var det typ denna avdelning som fanns ledig, och tydlig blandar det folk så. Liksom jag hade ju inget gemensamt med dem liksom. Liksom jag har ju ens inte ens snattat när jag var mindre så sitter jag där med folk som ska avgiftas för att sedan förflyttas till en annan avdelning som liksom har begått dråp och annat, då känner man sig så där lagom stor :)
Snart kommer kvällen och då börjar helvetet igen. Då äter ångesten upp än. Det är så jäkla mycket lättare att skriva och beskriva hur man känner än att prata för då blir det bara fel för mig. Jag har så jäkla svårt att göra mig förstådd IRL. Folk missförstår mig nästan jämt, och jag missförstår omgivningen. Kanske är därför jag fått Asperger diagnos :birp
Förlåt att jag svamlar så, men det känns bra att få skriva av sig lite
Snart kommer kvällen och då börjar helvetet igen. Då äter ångesten upp än.
Uj vad jag känner igen mig, har precis haft min tredje sömnlösa natt på rad och väntar just nu bara på den obligatoriska krashen här, då får man iallafall sova ett par timmar vare sig man vill eller inte, kroppen säger liksom upp..
Har själv Socialfobi och en depprision som vägrar att ge med sig och det är samma sak för mig.
Ena dan kan vara jätte bra men man vet att man kommer att få ta igen allt dagen efter med råge, nån sorts återbetalning om man så vill.
Nu äter jag ioförsig medicin igen och den tar väll bort det allra värsta men man behöver ändå allt stöd man kan få, synd att få förstår hur jobbigt det kan vara bara, känns lite som att om det inte syns så finns det inte och då ska man fan inte gnälla heller :/
Tycker att det är ruskigt starkt av dig att skriva här och jag önskar dig all välgång, hoppas att du får rätsida på allt snart.
Förklarade nu precis för personalen "jag mår inget vidare bra" då får jag till svar "ok" och efter några sekunder "det var ju inget bra" och efter det börjar kolla på tv igen.. Är detta ett bra bemötande? Skulle hon inte kunna frågat "varför mår du inte bra?" eller något liknande.
Jaaa, då har man en hel kväll/natt att se fram emot med en helvetes massa ångest, visst är livet härligt? :e
Så jäkla typiskt att jag kommit in i en sån här jäkla ångestperiod nu. Men men det är bara att hoppas att perioden snart går över. Tills den kommer igen.
meza skrev:
Förklarade nu precis för personalen "jag mår inget vidare bra" då får jag till svar "ok" och efter några sekunder "det var ju inget bra" och efter det börjar kolla på tv igen.. Är detta ett bra bemötande? Skulle hon inte kunna frågat "varför mår du inte bra?" eller något liknande.
Jaaa, då har man en hel kväll/natt att se fram emot med en helvetes massa ångest, visst är livet härligt? :e
Så jäkla typiskt att jag kommit in i en sån här jäkla ångestperiod nu. Men men det är bara att hoppas att perioden snart går över. Tills den kommer igen.
Se till att deras chef får veta det.
Om du har en kontaktperson på boendet, eller någon annanstans så ta även upp det med dom.
Om en boende kommer och säger som du gjorde, så ska tv:en stängas av.
Allt annat är fel.
Blir vansinnig av sånt där skitbemötande.
