Varje gång som jag hälsar på någon som jag inte känner, dvs tar i hand och presenterar mig, så tänker jag aldrig på vad den andre heter, det går bara in genom ena örat och ut genom det andra. De skulle lika gärna kunna presentera sig som direktör åsnekuk, för jag skulle inte reagera. Är det här något som fler lider av, eller är det bara ett tecken på dålig uppfostran eller nått sånt?
Jajamän du är inte ensam!
Har gått och tänkt på det där länge och försöker faktiskt numera att komma ihåg namnet när jag hälsar.
Har för mig att Dale Carnegie har skrivit att det viktigaste ordet för en person är hennes namn, så man borde försöka komma ihåg det.
Välkomme till klubben! :birp
Känner mig som en idiot när jag inte kommer ihåg namn på folk fastän dom precis har sagt vad dom heter :bla
Man får helt enkelt försöka koncentrera sig och kanske upprepa namnet några gånger för sig själv. Har inga problem att känna igen folk fastän jag bara har träffat dom en gång för länge sen, så det skulle ju vara trevligt om man kom ihåg vad dom heter också.
Lösningen är att alltid vara redlöst berusad så kan man skylla på det ;)
Jobbar som många vet på Falu Bildemontering.. Istället för att svara : "Falu Bildemontering" i telefon skulle vi lika gärna kunna svara: "Falu Dildomontering!" då ingen ändå hör skillnaden :e
Välkomme till klubben! :birp
Känner mig som en idiot när jag inte kommer ihåg namn på folk fastän dom precis har sagt vad dom heter :bla
Man får helt enkelt försöka koncentrera sig och kanske upprepa namnet några gånger för sig själv. Har inga problem att känna igen folk fastän jag bara har träffat dom en gång för länge sen, så det skulle ju vara trevligt om man kom ihåg vad dom heter också.
Samma här, jag är en jävel på att komma ihåg ansikten, men att koppla dom till namn och situation är en annan femma...
Riktigt bökigt blir det på krogen - klart dumt att inte komma ihåg vad ragget heter... :e
Riktigt bökigt blir det på krogen - klart dumt att inte komma ihåg vad ragget heter... :e
Älskling eller pusen fungerar som nödlösning tills man får kollat upp det ;) :e
Ang. namn, beror lite på situationen, en presentation utan "nytta" fastnar aldrig hos mig.
Varje gång som jag hälsar på någon som jag inte känner, dvs tar i hand och presenterar mig, så tänker jag aldrig på vad den andre heter, det går bara in genom ena örat och ut genom det andra. De skulle lika gärna kunna presentera sig som direktör åsnekuk, för jag skulle inte reagera..
Riktigt bökigt blir det på krogen - klart dumt att inte komma ihåg vad ragget heter... :e
Älskling eller pusen fungerar som nödlösning tills man får kollat upp det ;) :e
Ang. namn, beror lite på situationen, en presentation utan "nytta" fastnar aldrig hos mig.
Du anar inte hur jobbigt det är att gå runt i 2 veckor och tro att en tjej heter Viveka när hon egentligen heter något helt annat, allt för att vi satt och chansade namn dagen efter och kom fram till att Viveka antagligen var rätt. Men inte en bokstav rätt ens. Jag kallar henne fortfarande Viveka ibland :(
Annars så, självklart är det så att man inte minns vad personen heter, du koncentrerar dig på att göra ett gott första intryck eftersom det är satans viktigt så du hinner inte med resten
Annars så, självklart är det så att man inte minns vad personen heter, du koncentrerar dig på att göra ett gott första intryck eftersom det är satans viktigt så du hinner inte med resten
Jag är precis tvärtom. Jag måste nämligen ha ett namn till personen som jag träffar, även om det bara är ett smeknamn. Det hjälper mig enormt mycket att skapa mig en uppfattning och en instans av denna person.
Utan ett namn glömmer jag direkt bort folk. Jag brukar tillochmed ha som hobby att försöka gissa folks namn, vars ansikten jag aldrig sett tidigare.
Jag känner igen mig väldigt mycket! Kommer aldrig ihåg folks namn som jag skakar i hand med om det är första gången dvs. Detta är inte lite frustrerande eftersom jag inte vet hur jag ska göra, varje gång jag tänker, nu ska jag verkligen komma ihåg det, glömmer jag bort problemert som jag senare förstår efter att ha glömt bort personens namn 2 sekunder efter en presentation.
Jag håller på att bli riktigt duktig på att memorera namnet när man hälsar. Och missar jag så drar jag mig inte för att fråga en gång extra, för det är otroligt vad människor blir glada och imponerade när man kan deras namn! :) Oftast får man komplimanger för ens minne plus att man själv blir ihågkommen för resten av kvällen/kursen/etc.
Problemet är när det är många människor på en gång, som t ex en grupp tillfälliga kursare eller hälften av pojkvännens släkt. Då gäller det att göra roliga tankekedjor med deras utseende och tänka nåt i stil med "Kalle -> Karl -> han har ju rätt så kal hjässa" och "Lena -> hennes tröja ser len ut". Sen minns man namnen med hjälp av deras utseende.
Det hjälper mig enormt mycket att skapa mig en uppfattning och en instans av denna person.
Om det är en abstrakt person, står du dig slätt i alla fall.
Tillåt mig småle. :OO
Nej, men faktiskt. Sålånge man inte verkligen känner personen bra, så är det bara en instans, eftersom det är en slags personifierad bild av denne som man inte alltid kan vara helt säker på. Instans är kanske fel ord. Låter väl bättre med 'bekant' kanske. ;)
Samma här, är utrustad med tidernas teflonminne vad gäller namn - det tar en evighet innan det sätter sig vad folk heter... :l
Gäller mig också i vanliga fall. Speciellt har jag supersvårt för att uppfatta namnet i telefon. Och det är väldigt kul när man sitter med luren och den som ringer har presenterat sig, också vet man inte vem man ska säga att det är när man lämnar över luren till någon annan två minuter senare... :r
Dock brukar ovanliga namn sätta sig direkt. När vi fick ny finansminister 1999 gick Bosse Ringholm in direkt. Framförallt efternamnet. Och skälet var att jag osökt kopplade till "Ringhals", så sedan tänkte jag bara kärnkraftverket och så ramlade (det riktiga) namnet fram ur minnet. Så visst borde man kunna skapa sådana tankekedjor med vilje när någon presenterar sig, men tja, jag brukar aldrig komma ihåg det i tid...
Fast en direktör "Åsnekuk" skulle jag reagera för... ;)
Varje gång som jag hälsar på någon som jag inte känner, dvs tar i hand och presenterar mig, så tänker jag aldrig på vad den andre heter, det går bara in genom ena örat och ut genom det andra. De skulle lika gärna kunna presentera sig som direktör åsnekuk, för jag skulle inte reagera. Är det här något som fler lider av, eller är det bara ett tecken på dålig uppfostran eller nått sånt?
Jag känner igen mig som tusan och har därför påbörjat operation upprepning. Om t.ex. en person vid namn Anna presenterar sig försöker jag komma ihåg att säga: "Hej Anna, mitt namn är Rikard."
Upprepningen av namnet i samband med själva presentationen har hjälpt mig många gånger. Hör jag inte vad personen säger så ställer jag frågan och får på så sätt namnet tydligt presenterat för mig.
Jag får intrycket av at ungefär alla är sämst på att minnas namn. (Och Rikards trick funkar inte det minsta för mig, iaf.) Däremot är jag en rackare på att komma ihåg portkoder och färdvägar så även om jag inte minns vad de heter kan jag alltid ta mig till deras ytterdörr. Hm...
255 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.6fe65c25
