*iiiih* Erbjudandet som jag inte kan tacka nej till kan komma. Farmor är gammal och skröplig och ska eventuellt sälja huset och jag är intresserad men den stora nackdelen är att huset är uppvärmt med olja idag vilket inte är särskilt ekonomiskt.
Så inför besöket på banken nästa vecka skulle jag vilja ha en prisuppgift, mellan tummen och pekfingret, för att installera bergvärme/jordvärme....
Eventuellt andra erfarenheter?
(överflödig info :q Det finns en brun på tomten som dock inte används --> Det finns vatten om man behöver det till att "ta värme från". Men "brunnen ligger på fel del av tomten" för att använda samma borrhål)
Djupet avgörs av det flöde som behövs för att du ska få den energi ur vattnet som behövs för att värma upp det.
Så enkelt förhåller det sig.
Den lokala värmepumpsinstallatören hjälper dig säkert, du ska ju inte bara ha ett hål, och det finns ett antal värmepumpsmodeller att välja mellan i olika prislägen.
Om bef brunn klarar det kan en provpumpning ge besked om. Och jag hoppas du det är en borrad brunn, och inte en handgrävd 6 meters...
Det handlar alltså om ett antal 10-tal meter.
Av en slump fann jag Brunnsarkivet på https://www.sgu.se för några veckor sedan, som innehåller "alla" borrade brunnar i Sverige.
Fantastisk vad en myndighet sitter inne med för data; tänk om inte internet fanns, hur komplicerat hade det varit att få tag i detta då?
Av en slump fann jag Brunnsarkivet på https://www.sgu.se för några veckor sedan, som innehåller "alla" borrade brunnar i Sverige.
Tack J.N. nu har jag lite mera på fötterna :) Och SGU har inte info om alla borrade brunar i Sverige, jag saknade minst 4 st i närområdet där jag förhoppningsvis ska bo snart ;)
Men det ser kärvt ut, men jag ska iaf se vad banken säger, de kanske har något annat att säga än att man som ensamstående inte kan köpa en villa i ett populärt samhälle :(
Antalet meter som behöver borras är beroende av hur stor effekt som den tilltänkta vp:n ska leverera. För ~5 kW behövs det ~60 m. För 10 kW det dubbla ;)
Provpumpa? Det görs bara för att ta reda på hur stort flöde själva borrhålet har och det är ointressant för en bergvärmepump då man inte rör grundvattnet, bara låter ledningarna ligga med vattnet runt om.
Bergvärme är att föredra framför jordvärme. Detta av några bra anledningar:
1. Det går åt en hel del kvm av marken som ska grävas upp.
2. Det gäller att terrängen medger att ledningarna ligger på samma djup hela vägen för att om de kommer för nära ytlagret så försvinner effekt samt att marken står i 'käle'. En till sak är att det blir ett helsike att lufta systemet.
3. Ifall man nån gång i framtiden ska gräva i marken blir det problem (grävning för kablar m.m)
Jag har varit med om att telia drog fram över en äng som var full av jordvärmeledningar, med sin kedjegrävare... gick åt ganska många kopplingar för att laga skiten :e
Om man har bergvärme, har man väl en pump i botten på hålet som pumpar upp vattnet till värmepumpen? Om man då har ett bef hål och vill veta kapaciteten på det, provpumpar man inte då?
Eller, hur vet du vilken kapacitet hålet ger?
OBS! Kom på när jag skrev detta, att ni menar bergvärme=värme ur berggrunden, jag tolkade det som grundvattenvärme=värme från vattnet i berget.
Då tråden kan handla om olika värmepumpstyper, kan du kommentera hur det ligger till i det fallet. Eftersom Klös har en brunn redan, kanske det är ett alternativ också?
PeW skrev:
1. Det går åt en hel del kvm av marken som ska grävas upp.
Förr i tiden (>10 år sedan?) (kedje-)grävde man upp hela trädgården med 1,5 mellanrum för att få i 100-tals meter med tunn slang.
Med bättre teknik räcker det med ett tiotal meter med större diameter i en slinga.
Därför kan skadan i trädgården vara i stort sett lika, en borr-rigg tar också plats. I vilket fall får man räkna med att återställa trädgården i mer eller mindre omfattning.
(Har man mark som man inte är så noga med, tex äng, är det enklare att återställa. Sjövärme ska inte heller glömmas bort.)
Klös skrev:
Och SGU har inte info om alla borrade brunnar
Det var därför jag skrev "alla", letade själv efter några som borde finnas, men de hittade jag inte.
HEJ!Om man har bergvärme, har man väl en pump i botten på hålet som pumpar upp vattnet till värmepumpen? Om man då har ett bef hål och vill veta kapaciteten på det, provpumpar man inte då?
Eller, hur vet du vilken kapacitet hålet ger?
OBS! Kom på när jag skrev detta, att ni menar bergvärme=värme ur berggrunden, jag tolkade det som grundvattenvärme=värme från vattnet i berget.
Då tråden kan handla om olika värmepumpstyper, kan du kommentera hur det ligger till i det fallet. Eftersom Klös har en brunn redan, kanske det är ett alternativ också?
Det finns anläggningar där man låter grundvattnet cirkulera genom en värmepump - ja. Det är dock sällsynt och frågan är om inte naturvårdsverket eller liknande har synpunkter på sånt. Den enda anläggning av det slaget som jag stött på gick sönder pga aggressivt vatten inom loppet av 4 år och garantin gällde då inte. Det kostade en helt ny vp för kunden som istället satsade på bergvärme.
Förr i tiden (>10 år sedan?) (kedje-)grävde man upp hela trädgården med 1,5 mellanrum för att få i 100-tals meter med tunn slang.
Med bättre teknik räcker det med ett tiotal meter med större diameter i en slinga.
Okej. Det var några år sedan jag pysslade med sånt här. Men det du beskriver låter inte riktigt riktigt? Det som ger effekt i jordvärme är beroende på hur marken fungerar. Det är inte antalet meter slang som avgör utan hur stor yta av mark som används. För att täcka upp tillräckligt stor yta mark går det åt ett antal meter slang. Att lägga denna slang fram och tillbaka i samma schakt borde inte ge nån bra effekt alls. Precis som att det inte lönar sig att använda ett grundt borrhål och lägga kollektorn (slangen kallas så) upp och ned i slingform, eftersom vattnet som omsluter kollektorn är ett medium mellan berget och kollektorn och det vattnet ska vara mer påverkat av bergets temperatur än av kollektorns temperatur (det är berget som ska påverka kollektorn och inte tvärtom). Den "tesen" borde kunna ses som en analogi till att koncentrera en jordvärmekollektor på en liten markyta.
Sjövärme ska inte heller glömmas bort.)
Nej verkligen inte! Det enda problemet med det är att boja fast kollektorn på sjöbottnen samt att tillse att ingen idiot kommer och kastar ankar där!
Om man har bergvärme, har man väl en pump i botten på hålet som pumpar upp vattnet till värmepumpen?
Nej, man har en slang/rör som går ner i ett borrat hål och vänder.
Du har alltså din vätska till värmeväxlaren i ett slutet system.
Det var det jag kom på när jag skrev min OBS!-anmärkning.
Kunde redigerat min text lite tydligare dock :r
Det jag beskrivit i tråden hör inte ihop med bergvärme, utan grundvattenvärme. Det beror på att i Lund har man borrat några tusen meter för att komma åt riktigt varmt vatten (ca 90-gradigt). Tyvärr är flödena alldeles för dåliga, och man försökte med ca 50-gradigt vatten högre upp, men där verkar också flöden vara för dåliga.
PeW: (såg ditt inlägg nu (10.40), redigerar in dig här också)
Mina erfarenheter sträcker sig till två 1,5 planshus med 800-900 m2 tomt på mina föräldrars gata. I början av 80-talet lades jordvärme enligt 1,5-meters-principen (kedjegrävare) i det första husets hela trädgård.
I våras lades jordvärme till det andra huset, och de grävde, med liten grävare en slinga (eller enkelt dike) ca 20-30 (10-15?) meter i trädgården. Slangen lades inte ned mer än i ett varv, alltså inte många gånger i samma dike. Eller, har jag fel för mig, har ju inte haft stenkoll på arbetet?
Därför skrev jag som jag gjort plus att jag är intresserad av ämnet. Denna förenkling har jag tolkat som bättre teknik, i alla delar.
Men: du har rätt i att energin måste finnas i marken, och marken kan inte bli mer än tom på energi, oavsett slangdiameter. Att utnyttja värmen i 600-700 m2 eller 100 m2 borde ju faktiskt påverka betydligt mer. :q
Energi kan antingen tillföras eller tas till vara på. Kolla inslaget från Sydnytt igår om extremisolerade hus. Borde vara möjligt att kunna hantera även på ett äldre hus, bygga hus i huset.
PeW: (såg ditt inlägg nu (10.40), redigerar in dig här också)
Mina erfarenheter sträcker sig till två 1,5 planshus med 800-900 m2 tomt på mina föräldrars gata. I början av 80-talet lades jordvärme enligt 1,5-meters-principen (kedjegrävare) i det första husets hela trädgård.
I våras lades jordvärme till det andra huset, och de grävde, med liten grävare en slinga (eller enkelt dike) ca 20-30 (10-15?) meter i trädgården. Slangen lades inte ned mer än i ett varv, alltså inte många gånger i samma dike. Eller, har jag fel för mig, har ju inte haft stenkoll på arbetet?
Därför skrev jag som jag gjort plus att jag är intresserad av ämnet. Denna förenkling har jag tolkat som bättre teknik, i alla delar.
Men: du har rätt i att energin måste finnas i marken, och marken kan inte bli mer än tom på energi, oavsett slangdiameter. Att utnyttja värmen i 600-700 m2 eller 100 m2 borde ju faktiskt påverka betydligt mer. :q
Är du säker på att det är jordvärme det du beskriver? Det låter snarare som att de borrat en bit bort från huset och att det du menar är jordvärme är ledningen mellan borrhål och hus. Annars ställer jag mig tvivlande till att den lilla jordvärmeledningen skulle ge särskilt mycket effekt. Kanske lagom som stödvärme till VVB:n, men knappast till att värma en hel kåk. Isf vore det en revolutionerande grej som direkt skulle utarma 1000-tals arbetstillfällen (brunnsborrarna).
358 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.1dc6f849
