Nu jävlar ska ni få höra! :e
När jag flyttade hit 1997 märkte jag att en del av stans affischtavlor var ibland helt tapetserade med A4- och A3-blad med tättskriven maskintext och med röda markeringar överallt. :q
Tänkte inte mer på det, men efter ett tag började jag läsa lite mer ingående på lapparna och upptäckte att de var hur roliga som helst!
Nu antar vi att Lappmannen heter Bengt.
Lappmannen skrev:
På natten till den 21 november 1963 skällde grannens hund konstigt tre gånger. Dagen efter sköts Kennedy i Dallas! Bengt anmälde detta till polisen, men inget hände.
..och så vidare, och så vidare. Allting undertecknat med ort, datum, namnteckning och namnförtydligande av Bengt och hans fru.
Hela världen kretsade kring Bengt i de där skriverierna och det bästa av allt är att han lyckas väva in precis allting! Palmemordet och Kennedy som sagt, men också Estoniakatastrofen var ett led i att försöka tysta Bengt från att säga sanningen om Palmemordet, likaså diskobranden i Göteborg med mera...
Det blev lite av en tradition att läsa de där lapparna. :e
En kursare berättade att de bodde i en kåk i Mullsjö som de också hyrde ut rum i till studenter, men det var det mest bisarra boende man kan tänka sig... Bengt hade hårda regler på musik, att det skulle vara tyst vid vissa tidpunkter osv, men också att det på inga villkor exempelvis fick finnas röda lampor, gardiner eller blommor i fönstret, då detta kunde vara en signal till KGB! :o
Första gången jag såg honom på stan trodde jag att han hade problem med en arm eftersom han gick omkring med den i vädret hela tiden. Strakbent har man ju hört talas om, så strakarmad kanske man också kunde vara..? Döm om min förvåning när han glatt byter arm och knallar vidare... :e
På den tiden gick han omkring med en liten plastficka i näven med några smålappar i - inte alls lika stora som på sistone.
Det var tydligen så att varje dag skickade han brev till länspolismästaren, Palmegruppen och länshövdingen där han redogjorde för sina misstankar om det mesta. Det han hade i näven var helt enkelt kvittona från Posten - om han skickade det rekommenderat eller nåt vet jag inte, eller så fick han bara ett "kvitto" av en luttrad postkassörska... :e
Han stannade alltid på Östra Storgatan och tittade upp mot ett hus och viftade med armarna (typ som när man vill få kontakt med någon på sjön, upp över huvudet så armarna korsas), men ganska långsamt - inget viftande, vinkande direkt. Tydligen var det så att där låg nån advokatfirma som Bengt tyckte han hade nåt otalt med. Medan han vinkade avbröt han sig ibland för att (fortfarande åt huset) peka på lapparna han hade i handen. Sen fortsatte han vifta.
Samma sak när han gick utmed Munksjöleden, där stannade han och viftade åt Polishuset - att det låg på andra sidan en fyrfilig väg med en parkering emellan bekom honom inte. ;)
Förra året blev de tydligen av med sin kåk i Mullsjö (de har väl inte så stor inkomst direkt) så ett tag bodde de på Stora Hotellet på socialens bekostnad (sug på den! :e), men det blev ju naturligtvis för dyrt, så sista tiden bodde de i en röd Nissan Micra som stod på parkeringen vid Museirondellen mitt i stan... Det som verkligen oroar mig är att det var Bengt som körde! ;)
Men nu har de alltså flyttat ner till Lund... En polare som efter att ha pluggat här flyttade ner dit för två år sen - han märkte direkt att Bengt dök upp. :e
Förstår ni nu att vi saknar honom här i stan? :( :birp
Red: Mer av hans upptåg lär ploppa upp i skallen vad det lider... ;)
