8 svar · 281 visningar · startad av joser
Även politiskt intresserade gifter sig för livet. Precis som i den makrofamilj en nation kan ses som behövs det en medveten politik inom en tvåsamhet för en hållbar framtid.
Topic: Att seriöst diskutera vilken hållning två makar med sikte på en gemensamt delad framtid kan tänkas inta i olika sammanhang, i första hand gentemot varandra men även jämsides som team.
Jag anser att så kallade vita lögner är helt oacceptabla. Jag tycker inte att det finns några undantag som gör det tillåtet.
Precis som i alla andra former av lagarbete så blir det bäst om man kompromissar fram lösningar som alla är nöjda med. Det kanske viktigaste av allt, att man "debatterar" frågor. :-)
joser, jag håller med dig om att man kan se en nation som en makrofamilj och tycker att man väldigt ofta (men inte alltid) kan dra paralleller mellan hur samhället bör fungera och hur en familj bör fungera.
Däremot tror jag att det är väldigt svårt att hitta kompromisslösningar som alla är nöjda med. Ibland får man ju, i samhället, nöja sig med att i demokratisk ordning acceptera majoritetsbeslut. Men i en familj skulle det ju kunna bli lite konstigt om man skulle tillämpa majoritetsbeslut eftersom de vuxna, enligt mig, måste vara just vuxna och kunna fatta impopulära och obekväma beslut. ;)
Om det bara handlar om vilket beslut två vuxna ska fatta, så är det väl en fråga om att ge och ta, som i alla andra relationer.
Jag vet inte riktigt vad det är du vill diskutera, men det här var vad jag kom att tänka på just nu. :)
Ibland får man ju, i samhället, nöja sig med att i demokratisk ordning acceptera majoritetsbeslut
Huvudsaken är att alla fått vara med och tycka till i en viss fråga. Det är viktigt att känna sig delaktig. Då accepterar man nog lättare "obekväma" beslut tror jag. Som sagt var förut så handlar ett förhållande om att ge och ta och bara för man ger så ska man inte bara förvänta sig att ta. Om man ger så får man också tillbaka automatiskt i ett fungerande förhållande.
Det här var ett betydligt tuffare ämne än jag föreställde mig. Jag inser att jag behöver börja min del med att inventera förutsättningarna för en relation i vårt samhälle och kanske öht.
Finns det icke förhandlingsmöjliga aspekter i en relation, t.ex. har parterna i teamet några automatiska rättigheter/skyldigheter pga kön? Bortsett från individuella förutsättningar.
Kan några mänskliga rättigheter vara förhandlingsbara, eller bättre formulerat; finns det självklara personliga rättigheter i en relation som inte ska kränkas oavsett kultur, eller är det bara nationell lag som gäller?
/r Som vanligt fastnade jag i funderingar medans tråden gick vidare ser jag, postar och läser de nya inläggen.
Jag inser plötsligt att jag aldrig förhandlade riktigt om förutsättningarna innan jag gifte mig utan fördomsfullt hållit mig till ett par för mig självklara regler samtidigt som jag förväntat mig samma hällning från henne:
Att acceptera min partner och hennes livsval.
Att aldrig ifrågasätta hennes lojalitet och trohet.
Att avstå från att svara om jag inte kan säga som det är.
Behöver jag säga att jag gjorde ett totalt misslyckat försök innan där alla goda råd jag fått höra från gifta män innan i stort sett gick ut på att ett lyckligt äktenskap i praktiken var en omöjlighet.
/r Fortsätter fundera över vad politiken i en två-relation måste utgå från som "grundlag" i vårt samhälle.
Jag vägrar leva i ett förhållande om det skall ses som en instutition med lagar och regler. Det blir ju "kontraktstänkande" då och jag har sett för mycket av den biten ;) Och ska man dra in ett förhållande i tankebanor som "motioner", "majoriteter", "rättvisa" m.m.. tycker iaf jag att man är illa ute... då var och en är sin egna individ och det enda man egentligen genuint har gemensamt är en attraktion.
Som familj, däremot (något jag inte definierar som förhållandet till en partner med avseende på kärlek och respekt) kan det vara vettigt - till en viss gräns. Den gränsen dras dels vid uppfostran av de små och dels vid integriteten hos respektive partner.
Ett förhållande som bildar ett team som ska styra över nya liv ska absolut ses som en instutition med behov av regler som fungerar under påfrestningar. Det är inte lätt att på tu man hand i ungdomen hitta på ett hållbart sätt.
Jag ser politik mer som en benämning på hur ett samarbete kan utformas mellan individer i ett samhälle. I det här fallet en krets på två jämställda personer som vill varandra och sin familj det bästa.
