Har just läst en artikel i lokaltidningen om en studie som Anders Hjern vid barnkliniken på Huddingesjukhus gjort.
Studien omfattar 13 000 avidentifierade statistiska uppgifter, där utlandsadopterade från länder utanför Europa jämförts med svenskfödda i motsvarande åldersgrupp.
Resultaten av undersökningen var för mig en stor överraskning och jag tänkte, eftersom vi vid ett antal tillfällen diskuterat adoption med olika infallsvinklar här på wF, lämna en kort rapport.
- Självmord är fyra gånger så vanligt jämfört med jämnåriga som är födda i Sverige av svenska föräldrar.
- De adopterade har oftare problem med missbruk, kriminalitet och psykiska sjukdomar.
- De har även svårare att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med jämnåriga med jämförbar utbildning och kvalifikation.
Studien visar att majoriteten mår bra och att det är mellan 5 och 10 procent som har problem. Det finns inga svar i studien kring orsakerna till men visar att det spelar stor roll från vilken världsdel barnen adopterats.
Nu poängterar Anders Hjern att denna studien inte skall ses som ett ifrågasättande av adoptivföräldrarnas insatser eller avskräcka från adoptioner. Han önskar en större medvetenhet i samhället för den här gruppens utsatthet.
Nu är frågan som blev obesvarad i studien:
Vad beror detta på?
-Upplevelser innan adoption
-Svenska modellen
-Glömmer man att behandla adoptivbarn som en sårbar grupp.
-Saknas det insikt om gruppen i vården och skolan.
Jag läste också om den här undersökningen, fast i en artikel i DN. Där kan man läsa att Anders Hjern har några teorier om vad detta beror på:
Anders Hjern tror på tre grova förklaringsmodeller: fostrets miljö, traumatiska upplevelser i barndomen och diskriminering i Sverige. Många kommer från fattiga länder och kan både som foster och senare ha drabbats av undernäring. Det är heller inte helt ovanligt att föräldrarna har missbruksproblem som påverkar barnet.
Andra kan ha upplevt en våldsam miljö hos de biologiska föräldrarna, eller blivit understimulerade på barnhem.
- En annan orsak är att vårt samhälle fortfarande är ganska homogent och att det är svårt att ha en annorlunda bakgrund.
Som jag uppfattade artikeln var det här en kartläggning med önskan om fortsatt forskning om orsakerna och att uppmärksamma problemet så att adoptivfamiljerna får den hjälp de behöver. Det är ju ganska hemskt om det är som han beskriver - att barnpsykiatrin tror att familjer där föräldrarna har lång utbildning och relativt hög inkomst, kommer att klara sig själva. När man söker hjälp för sitt barn borde hjälpen anpassas efter barnets behov och inte efter föräldrarnas inkomst eller utbildning... :l
264 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.1dc6f849
