Intressant artikel.
Om jag får tala fritt...
Det många u-länder behöver är socialism och demokrati, ner med militärjuntorna och regimerna om det så ska krävas revolution. Det spelar ingen roll vem som är diktator, var denna nu är det eller på vilket sätt denna är det. Det uppstår i vilket fall korruption och ineffektivitet.
De fattiga länderna behöver demokrati, till en början selektiv sådan eftersom infrastrukturen knappast kan palla en mera direktdemokratisk sådan. När då nedåtspiralen vänds, fler får jobb, levnadsstandarden höjs, befolkningsexplosionen avstannar, utbildningen prioriteras och länderna byggs upp med frihetligt socialistiska värderingar så har man löst en del problem, och öppnat vägen för att lösa nyare.
Vägen dit är dock lång. Makthungriga idioter kommer med vapenmakt hålla sin befolkning i tjack och förvägra dem inte bara något så teoretiskt självklart som medbestämmande, utan även bestämmande!
Monopolistiska företag som drivs av vinstintresset kommer även ogilla en situation där löner höjs och produktionsförhållandena effektiviseras och görs dyrare och mer ekologiska. De kommer att motarbeta allt sådant, dock inte officiellt eftersom det kan väcka en opposition bland konsumenterna i de rika länderna.