Hur skall man räkna arbetslösheten egentligen? Räknar man lågt är den några få procent. Räknar man in allt är den vanligtvis runt 20. Detta enligt ett reportage på TV för ett tag sen. Sen tillkommer eventuellt också de som studerar, men hellre hade arbetat om det funnits möjligheter till detta.
Om detta stämmer så innebär det väl i runda slängar att endast 1-1.5 miljoner svenskar arbetar (jag utgår från att man inte räknas in i arbetslöshetsstatistiken om man är under 18 och över 65, vilket gör att man räknar bort halva befolkningen). Vi kan väl också anta att man i statistiken ovan menar svenskar som arbetar "heltid".
Ingen helt enkel fråga. Spontant skulle jag räkna de som är satta i olika åtgärdsprogram som arbetslösa. Problemet där är att vissa av åtgärderna kanske motverkar skapandet av arbetstillfällen. Till exempel finns ju vissa arbetsgivare som utnyttjar arbetslösa genom att låta staten (eller är det kommunen? whatever?) betala lönen. De kanske skulle ha anställt i alla fall om inte den här möjligheten hade funnits. Hur vanligt det är vet jag inte.
När det gäller studenter är det nog så att det finns vissa som hellre hade arbetat istället för att studera om möjligheten fanns. Men innebär det att de är arbetslösa? Arbetslivet förändras hela tiden i takt med att den tekniska utveklingen går framåt. Därför är det inget konstigt i att man måste utbilda sig för att klara av de allt mer kvalificerade arbetsuppgifterna som dyker upp. Trots att det finns många arbetslösa har vi idag brist på välutbildade. Nej, studenter ska inte räknas in i arbetslöshetsstatistiken.
Hur du har räknat ut att endast 1-1,5 miljoner svenskar skulle ha arbete förstår jag inte. Om vi börjar med att uppskatta antal personer mellan 18-65:
Varje årskull har 100 000 personer. Det antagandet baserar jag på
- Medellivslängd 80 år
- Befolkningsmängd 8 milj
Medellivslängden är nog en aning kortare, befolkningen börjar närma sig 9 milj, alltså har jag underskattat antalet en smula.
Då har vi 4,7 milj mellan 18-65. Den högsta siffran du nämner är 20%. Då arbetar alltså 80%, eller 3,76 milj. Eftersom mina antaganden bygger på underskattningar av folkmängden, arbetar antagligen fler än så även med 20% arbetslöshet.
Den svenska arbetslöshetstatistiken bygger på en rad bedrägerier. Dels rent statistiska bedrägerier som innebär att arbetslösa förs över till andra statistiska kategorier utan att deras situation förändras alls, dels bedrägerier som gäller definitionen "sysselsatt". Som sysselsatt räknas man till exempel om man placerats i aktivitetsgaranitn och får 146:- kronor om dagen.
Den första typen av bedrägerier är tämligen enkel att genomskåda. Man behöver bara gå in på någon av de sidor som redovisar arbetslöshetstalen beräkande enligt ILO:s definition. (Se till exempel http://www.oecd.org/media/new-numbers/sur/surjune01_a.htm).
Där ligger siffran omkring en procent högre, eftersom bland annat studerande som tidigare sökt arbete räknas in.
Däremot finns det ingen statistik som räknar in dem som är placerade i åtgärder som AGA:n. Denna typ av åtgärder - workfare på engelska - strider mot ett antal konventioner om mänskliga rättigheter, och de statistiska beräkningssätten utgår från att konventionerna följs.
Workfarepolitiken allmänt liksom även den svenska varianten har sina historiska rötter i den "arbeitsdienst" som Hitlertyskland inrättade för att avskaffa den tyska massarbetslösheten på fyra år. Denna typa av åtgärder innebär att arbetslöshetsstatistiken förbättras utan att de arbetslösas situation förbättras nämnvärt.
Det är helt rätt. 80% av knappt fem miljoner kan inte vara endast 1-1.5 miljon. 3.5-4 miljoner är nog en mycket bättre siffra. Det skulle då betyda att knappt halva svenska befolkningen lönearbetar. Men kvarstår gör då frågan hur man räknar alla som arbetar deltid. Om jag arbetar 80% och stämplar 20 - räknas jag då in i någon statistik. Om jag arbetar 20% och stämplar 80, hur räknas jag då?
Mitt allmänna intryck är att samhället inte är gjort för deltidsarbeten...
Deltid var ytterliggare en parameter som strular till det hela. Vissa jobbar ju deltid därför att de vill det. Dessa borde i alla fall inte räknas som arbetslösa. Men alla som egentligen vill ha heltidsarbeten, ska de räknas som "styckade" arbetslösa?
Helt klart är att man borde bestämma sig för ett enhetligt system för att kunna beräkna arbetslösheten. Förmodligen går inte våra politiker med på det. Regeringspartiet vill ju gärna frisera siffrorna, och oppositionen vill förstås framhålla hur hög arbetslösheten är. Jag misstänker att politikerna mycket väl kan tänka sig att byta beräkningsprinciper med varandra vid regeringsskiften.
Jag begär inte annat än att få veta vilka kriterier man använder för att få å ena sidan tre procent och å den andra ca 20. Hur kan vi bli matade med procentsiffror hit och dit utan att någonsin få veta beräkningsgrunderna?
Enkelt. Alla använder sina egna kriterier. Sossarna använder kriterier som ger låga siffror och därmed visar att sossarna har lyckats bekämpa arbetslösheten. Borgarna använder kriterier som visar på att arbetslösheten fortfarande är hög, och att sossarna därmed har misslyckats. Jag tror inte politikerna vill enas om några gemensamma kriterier.
Allmänt kan sägas:
Sossekriterier:
Alla satta i åtgärder, studerar, arbetar deltid, är sysselsatta. De är alltså inte arbetslösa, därav siffran 3%.
Borgerliga kriterier:
De som är satta i arbetsmarknadsåtgärder är det därför att de är arbetslösa. Alltså är de arbetslösa. Därmed en betydligt högre siffra.
264 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.1dc6f849
