För att citera expressen: "..För hur kommer det sig att en vanlig 19-årig kille från ett välbärgat och högutbildat medelklasshem plötsligt tar upp en gatsten..."
Citat 2: "Han är uppvuxen i ett gammalt fint område i Göteborg, där gatorna kantas av villor, radhus och trädgårdar."
Låter precis om det kulle vara den ovanligaste saken i världen om en kille från en "etablerad" familj begår bus, istället för att en kille från en förort skulle göra bus.
Tror inte på något sätt att människor på något sätt skulle bli bättre människor enbart för att växt upp tillsammans med välutbildade föräldrar i fina kvarter?
Vad tycker ni andra? Finns det kanske rent av någon som håller med?
Rikemansbarn eller inte..
Är skallen fylld med ligistfasoner så spelar det mindre roll om ens föräldrar är läkare eller trappstädare i förortsbetongen.
Jag tror snarare att det inte var en slump att killen som fick en kula i magen var ett borgarbarn. De flesta av hans sort påstår sig kämpa för arbetarklassen när dom i själva verket är understimulerade rikemansbarn.
Mönstret går igen från 60-talet, borgarbarnen opponerar sig mot pappa advokaten/läkaren genom att leka revolutionär. När dom sedan växt upp och utbildat sig till samma yrke som lilla pappa så har dom helt och hållet glömt bort sina gamla "ideal" och istället annammat helt andra ideal.
Man behöver ju inte ha haft en kärleksfull uppväxt bara för att föräldrarna har bra utbildning, och att man fått växa upp i villakvarter.
Tycker ofta att tidningarnas artiklar är vinklade så som att "borgarbarn" på något vis automatiskt skulle vara mer skötsamma och laglydiga än andra barn.
Om en arbetargrabb kastar gatsten, då verkar det liksom vara mer naturligt. Knepigt...?
Theres a boy, a little boy, throwing stones in the blue. And he´s aiming them at someone, but the question is at who. Is it me, or is it you, it´s hard to tell, until you´re hit. But you know it when they hit you, because they hurt a little bit...
Here they come pouring out of the blue.
