Nu verkar tom den svenska regeringen inse att det är utsläpp och inte drivmedel som är ett problem i Sverige. Att införa beskattning som gynnar de som släpper ut minst är ju underbart. Fast frågan är bara hur välbalanserat det nya systemet blir dieseln blir ju mycket dyrare än bensinen att köpa i pumpen trots lägre produktionskostnad och utan något som helst miljöpolitiskt motiv fast svenska politiker anser förmodligen bara att diesel är skadligare, trots att motortekniken leder till lägre emissioner av CO2 och att effektiva partikelfilter och katalysatorer numera finns.
Så hur bra är det nya systemet och hur ska man värdera de olika aspekterna på miljön är det viktigare att inte få astma nu än att inte bli satt under vatten av växthusfenomen om 100 år?
Så hur bra är det nya systemet och hur ska man värdera de olika aspekterna på miljön är det viktigare att inte få astma nu än att inte bli satt under vatten av växthusfenomen om 100 år?
Nu är det ju inte bara astma det handlar om, utan framförallt den ökade cancerrisken som partikelutsläppen från dieselmotorer bidrar till. Och de klimatförändringar till följd av ökade koldioxidutsläpp, är långt ifrån så säkra som man kan få intryck av när man läser tidningarna. Men visst är det bra att minska koldioxidutsläppen av rena försiktighetsskäl.
Jag ser inget fel i att höja beskattningen för gamla dieselbilar. För de släpper verkligen ut stora mängder cancerframkallande partiklar. Däremot gillar jag inte förslaget att höja priset på diesel. Idag görs det bra dieselbilar med effektiv filtrering av de farliga partiklarna. Dessa dieselbilar borde inte drabbas av några höga skatter. Istället borde man uppmuntra folk att välja dessa framför mer bränsleslukande bensinbilar. Men gamla partikelutsläppande dieselbilar bör beskattas hårt.
I stort tycker jag att det verkar vara ett bra förslag, även om vissa detaljer kan diskuteras.
ja som du säger UlfT, vissa villkor måste man kunna lägga in för att göra en rättvis beskattning. Med rättvisa villkor som justerar beskattningen enligt logiska resonemang när det gäller "farlighet" så är det ett bra förslag..
"Nu är det ju inte bara astma det handlar om, utan framförallt den ökade cancerrisken som partikelutsläppen från dieselmotorer bidrar till. Och de klimatförändringar till följd av ökade koldioxidutsläpp, är långt ifrån så säkra som man kan få intryck av när man läser tidningarna. Men visst är det bra att minska koldioxidutsläppen av rena försiktighetsskäl."
Nu var det ju inte vad jag menade att det bara är astma som är ett problem utan jag ville snarare fokusera på ett mentalitetsproblem "att bara vi slipper skiten just här och just nu så kan vi släppa ut vad som helst."
Vad det gäller växthuseffekten så är forskarvärlden i stort med vissa undantag överens, det finns väl fungerande och enkla fysikaliska beskrivningar av problemet om hur IR-strålning genom kvantmekaniska fenomen tas upp av och sprids av CO2 och H20 och en rad andra luftföroreningar. Alla data är entydiga det blir varmare och solens effekt förändras inte i samma takt. Men detta går ju naturligtvis att blunda för och jag läser inga 'tidningar' jag läser vad framstående klimatforskare skriver i sina vetenskapliga rapporter. Bl.a. har en snabb avsmältning av det så kallade perenna istäcket på Antarktis kunna beläggas med satellitövervakning under 30 år.
Jag har läst både miljökemi (där både PAH och dess inverkan på människan och växthusproblematiken belyses) och fysik (bla. ett projekt på LTH:s enhet för kärnfysik med inriktning på just klimatforskning). Men den bedömningsgrunden anser jag att det är bättre underbyggt att hävda att jorden värms upp av klimatpåverkande gaser som kommer att orsaka stora klimatproblem med bl.a. isavsmältning vid polerna än att hävda att människan får cancer av att andas in avgaser som innehåller 'partiklar'. Du menar förmodligen PAH, polycykliska aromatiska kolväten som förvisso ligger bakom lungcancer, det stora problemet med cancer/avgaser ligger snarare i att bensinbilar drivs med bränslen som innehåller ca 4 % Bensen.
Men om man bortser från synen på växthuseffekten och partiklarnas skadlighet i förhållande till den är vi helt överens om att diesel som drivmedel är effektivt och inte borde straffbeskattas.
Vad det gäller växthuseffekten så är forskarvärlden i stort med vissa undantag överens, det finns väl fungerande och enkla fysikaliska beskrivningar av problemet om hur IR-strålning genom kvantmekaniska fenomen tas upp av och sprids av CO2 och H20 och en rad andra luftföroreningar. Alla data är entydiga det blir varmare och solens effekt förändras inte i samma takt. Men detta går ju naturligtvis att blunda för och jag läser inga 'tidningar' jag läser vad framstående klimatforskare skriver i sina vetenskapliga rapporter. Bl.a. har en snabb avsmältning av det så kallade perenna istäcket på Antarktis kunna beläggas med satellitövervakning under 30 år.
Växthuseffekten finns. Det betvivlar jag inte alls. Frågan är hur stor roll den spelar när det gäller klimatuppvärmningen. Går du lite längre bak i historien, finner du rätt stora klimatvariationer som inte kan förklaras med ökade koldioxidutsläpp. Under både vikingatiden och bronsåldern, hade vi ett klimat som var betydligt varmare än idag. Det berodde inte på vikingarnas eller bronsåldersmänniskornas stora, tunga industrier. Under 1600-talet var det så kallt att arméer kunde tåga över isen över Bält. Det berodde inte på att de släppte ut mindre koldioxidmängder än vikingarna. Det finns alltså ganska många orsaker som ligger bakom klimatsvängningarna. Visst kan det mycket väl vara så att dagens svängningar beror på koldioxidutsläppen. Men jag är inte helt övertygad om att vi vet det helt säkert.
Du skriver att forskarna är eniga. Det beror nog en del på vilka områden de forskar i. Meteorologer som oftast har tillgång till väderdata som sträcker sig ett hundratal år bak i tiden, brukar tro på växthuseffekten. Bland geologer som har ett perspektiv på miljontals år bak i tiden, finner man oftare kritiker till den teorin. Det beror på att de känner till mer om de stora klimatsvängningar som har förekommit, och som sagt, är större än den uppvärmning vi hittills har sett. Jag kan inte avgöra vilka som har rätt, även om jag håller med om att en reducering av koldioxidutsläppen är bra (för det kan ju vara så att det är växthuseffekten som ligger bakom dagens klimatuppvärmning).
Som sagt, jag har inga invändningar mot principerna bakom hur växthuseffekten fungerar. Det jag vänder mig emot, är att se den som den enda faktorn bakom klimatuppvärmningen.
Anledningen till att jag skrev om diverse tidningars påståenden, är att de ofta häver ur sig bergsäkra påståenden om exakt när vi kommer ha ett medelhavsklimat här. Detta har de givetvis ingen aning om, och det är bra att det inte är dem du har som källa. :)
Det finns ju alternativa förklaringar än CO2-halten i atmosfären som variationer i solaktivitet, jordens naturliga kärnfission, albedo. Min siffra om hur stor effekten skulle bli var ju bara ett dramatiserande precis som PAH-effekten astma/cancer ...
Fysiker och kemister och biologer/tekniker alltså de har bäst kunskap om strålningslära och kvantfysik/kemi, diffusion och biogeokemiska krestlopp är nog de som får ta tag i teoriskapandet och det finns naturligtvis ingen total enighet i dessa grupper heller men avancerade klimatmodeller och modeller för förändringar i kol/koldioxid-kretsloppet har satts upp och de fungerar, men osäkerhetsfaktorer främst kring partikelutsläpp (som i sin tur styr molnbildning) och de biologiska buffertsystemen och förändringar i teknosfären (skogsavverkning, förbrukningen av fossila bränslen) gör att de inte kan vara 100%iga dock så är det ett kemiskt faktum att den dag koldioxidhalten ger ett kraftigt svar på medeltemperaturen kommer kopplade jämvikter att accelerera effekten främst kommer havens buffrande effekt att minska genom minskad löslighet för koldioxid och mängden vatten i atmosfären att öka ... isavsmältningen försämrar albedo
vad som däremot är ett faktum är att det finns tillräckligt mycket is för att höja havsytan med 70 meter lagrat runt polerna (grönland, antarktis främst) och med nuvarande avsmältningstakt minskar isens utbredning med procent varje år då kommer havsytan att stiga så enkelt är det frågan är snarare när än om och framförallt med hur mycket
