Alla människor i ett samhälle är någon gång barn, någon gång pensionärer ... alltså kommer alla individer att någon gång ha nytta av ett sådant rabattsystem däremot är en person (i regel) man eller kvinna hela sitt liv, vit eller svart hela sitt liv kristen eller ateist hela sitt liv (det finns naturligtvis undantag) dessa individer blir då diskriminerade hela livet. Där ligger problemet, kvinnor har lägre lön hela livet, män får hela livet betala mer för taxi, finna sig i att inte komma in på krogen med sina jämnåriga tjejkompisar i olika etapper.
Likadant finns diskriminerande lagstiftning om frågor som värnplikt och domstolspraxis i frågan om vårdnadstvister, sexualbrott osv.
Så fort en regel, lag, praxis, prissättning, möjlighet inte baseras på något du någon gång är (t.ex. ålder), något du kan bli på genom att utbilda dig söka eller så på bedömningsobjektiva grunder, eller väljer att vara, inte vara eller utnyttja på annat sätt är det fel.
Tänk om en krog hänvisar till att homosexuella orsakar mindre bråk än heterosexuella och släpper in dem med 18 års-gräns och hetero över 20 ... ska man behöva dra ner brallorna i krogkön så de ser om man är tjej eller inte?
Sen varför EU-motstånd egentligen har med något så basalt som diskrimineringslagstiftning att göra vet jag inte, de påverkar ju inte frågan egentligen det är ju uppenbart att detta måste åtgärdas i vilket fall EU bara konstaterar att detta är något man kan kräva av ett fritt och öppet Europa.
Helt OT
EU:s löner: Jag anser inte dem vara ett problem, de ligger i linje med parlamentarikers löner i de flesta EU15-stater.
Jordbruksstödet: Dessa stödformer finns i samma omfattning i andra västländer som vill driva ett effektivt jordbruk och erbjuda billiga livsmedel och ett öppet vårdat kulturlandskap. Ett exempel på detta är bidragsträsket USA, ett annat är Frankrike innan EU samordnade stödet. Anledningen till att jordbruksstöd och annat regionalstöd utgör så stora delar av EU:s budget är att EU inte har ansvar för viktiga budget områden som sjukvård, försvar, allmäna socialförsäkringar och annat. Jämför vi EU-ländernas BNP med jordbruksstödet är det försvinnande litet.
Jämförelsen EU - Sovjet:
EU är en demokratisk, frivillig union mellan 25 demokratiska marknadsekonomier. Det hålls allmäna, rättvisa, fria val både direkt till EU-organ och genom representation av nationella regeringar. EU är alltså knappast ett organ som inte lyssnar på sina medborgare, det är faktiskt så att det krävs en närmast total enighet om varje beslut inom unionen ingen blir överkörd fast vill man ha något måste man ge lite också. EU har inga ekonomiska "fem-årsplaner" som kontrollerar vad unionen ska uträtta det råder fri företagsamhet. EU har heller inga som helst egna möjligheter att utöva makt över enskilda medborgare, ingen polis, ingen militär, bara en domstol som avgör om ett medlemsland uppfyller de krav som dess frivilliga anslutning till unionen ställer på landet även i dess agerande mot den egna befolkningen.
I Sovjet fungerade saker inte så ...
EU och priser: Ingenstans står det något om att EU skulle lägga sig i eller försöka påverka hur en enskild näringsidkare sätter sina priser. Det råder fri prisbildning i hela unionen men regler som gör att människor som bör behandlas som jämlikar inte gör det är kränkande för dem som missgynnas och det är därför en självklarhet att vår tids mäktigaste ekonomi säger att det inte är rimligt. Den enda gång EU ställer krav på prissättningen hos enskilda näringsidkare är när unionen gör upphandlingar med våra skattepengar och det får väl anses rimligt.