Erfarenhet av flera katter

HEj hej :)
Jag har 2 katter, dessa 2 är bröder! Och det har fungerat helbra :)
De har levt i 12 år och alltid varit sams :)

Fick en honkatt när jag var 3, nu 19 år senare har jag haft alla möjliga konstallationer och diverse kattuppsättningar, antalet har varierat från normalen 3-5, under vissa extrema perioder har vi haft 14 katter samtidigt, allt som allt har det alltid funkat jättebra.
"Man brukar säga" att flera honkatter inte trivs bra tillsammans eller att flera hankatter inte trivs bra tillsammans, men det är aldrig någonting jag märkt av.
Mestadels är dom kompisar, ibland under vissa enstaka perioder kan man märka att nån katt är lite kinkig på nån annan men det brukar gå lugnt till.
Hankatterna kasteras med fördel om dom inte blir extremt bra pottränade som små.
Katterna klarar sig bra under lång tid utan uppassning, exempelvis om man åker bort över helgen så blir dom bara lite extra glada när man kommer hem på måndagen (förutsatt att man lagt upp rikligt med mat innan man åkte iväg).
De katter som jag haft under åren har alltid haft (nästintill) obegränsad ut- och ingångsåtkomst, under sommarhalvåret är de nästan bara inne för att sova och över vinterhalvåret vill dom bara gå ut för att kissa.
Erfarenhet från kompisars katter som varit strikt inomhuskatter är att de blir lätt (för) tjocka och inaktiva (tråkiga) om dom inte kan gå ut o röra på sig utomhus.

Två systrar här, deras relation har blivit värre med åren, fräste åt varandra och nu med kattungarna är hon som är utan så tokig att hon vägrar komma in förutom för ett par minuter, vi matar henne ute och när hon är inne så morrar och fräser hon som en galning när hon ser systern, dom ej kastrerade då.

Har fyra katter, de kommer rätt väl överens, även om de ryker ihop ibland när det blir trångt vid maten. De två äldsta katterna (honor) köptes tillsammans, därefter behöll vi en av ungarna (hane) den ena katten fick. Senare köpte vi ytterligare en till katt (hona). De tre äldsta katterna är numera kastrerade, det sägs att detta gör dem lugnare till humöret, men jag har inte upplevt någon egentlig skillnad.
Katter i allmänhet verkar ha mycket svårt för att något "stör balansen", när den senaste katten flyttade in tog det flera månader innan hierarkin fastställts och katterna verkade lika avslappnade som förut. Katterna är i och för sig inomhuskatter (bor vid en genomfartsled), så det gör det väl inte lättare för dem i och med att de inte kan komma så långt från varandra.

Har två katter, en hane och en hona. Båda är ca 3 år gamla. Införskaffade vid olika tillfällen.

I början sprang honkatten runt och fräste hela tiden med efter ett par veckor låg de och sov tillsammans i min säng så de vänjer sig :)

Jag har två katter, en vuxen (4år) hona och en liten kille. Flisan som från början är född i ett stall utan människokontakt tills dess att jag hämtade henne (14v) är väldigt reserverad mot allt nytt. Det är bara jag som är trygg för henne. Med andra ord var jag rätt orolig över hur hon skulle reagera när det nu skulle komma en liten rackare. Men det har gått som en dans. Dom första dagarna visade hon vem som bestämmer men sen dess har hon accepterat den lille och dom sover, äter och busar tillsammans.