Jag och min pojkvän funderar på att skaffa egen hund i framtiden. Själv är jag tax-fantast i grunden och vi brukar ha mammas tax boende hos oss lite då och då. Problemet med taxar är att jag tycker de är 'felavlade', d v s de är liksom framavlade för att se roliga och söta ut, men de får ofta problem med sin lång rygg och de taxar vi har haft har fått problem med utslitna leder pga för korta ben med för mycket spring i. :(
Så de senaste åren har jag börjat tänka i andra banor. Jag skulle hellre vilja ha en hund som "håller" lite längre och inte dras med så mycket kroppsfel. Jag är ute efter en hund som är
- Utan för mycket rastypiska kroppsproblem
- Liten (upp till ~foxterrierstorlek)
- Lättskött päls (korthårig/strävhårig)
Kan ni rekommendera alternativt varna för några raser som ni har erfarenhet av? :) Det står nästan ingenting om rastypiska problem i hundböcker och på rassidor, så jag är väldigt tacksam för sån info.
De hundar jag haft i livet har varit blandraser allihopa och det har aldrig dykt upp några av de olika rasspecifika problem man så ofta läser om.
När det gäller tax...är det väl så att den är framavlad som jakthund för grytjakt snarare än för att den skall se rolig och söt ut?
Vi har en strävhårig tax och den är helt underbar. Socialare hund får man leta efter. Den är dock väldigt svårlärd och kan inget annat än att följa sina jaktinstinstinkter vilket gör det svårt för den att gå ut utan koppel i närhet av skogar och andra djur.
När det gäller tax...är det väl så att den är framavlad som jakthund för grytjakt snarare än för att den skall se rolig och söt ut?
Jo, du har rätt. Men de allra första taxarna härstammar från någon slags stövare som fick för korta ben p g a en missbildning (rörbenen slutade växa) och om jag minns rätt så läste jag att ägarna tyckte det såg roligt ut och avlade vidare på dem därför, innan man började använda dem till grytjakt.
I min familj har vi haft mestadels dvärgtaxar och de är nog inte lika lämpliga för jakt som normalstora taxar. Våra har varit sällskapshundar.
Varför inte fortsätta på ett vinnande koncept med terriers? Kolla upp Irish Softcoated Wheaten Terrier, de är rätt hälsosamma kreatur och ganska kul utan att vara alltför hysteriska. De är ju fortfarande terriers, förstås, men de är inte riktigt lika hyper som t.ex. Jack Russell. Dessutom fäller de inte.
Gårdshunden som jag nämnde är ett bra alternativ till terriern har jag fått höra. De är lugnare och de blev godkända som ras relativt sent. Någon gång på -80talet har jag för mig så de är inte så intensivt utsatta för avel.
missModesty, jag har också varit inne lite på Jack Russel. Ska definitivt kolla vidare på dansk-svensk gårdshund, tack för tipset!
Spango, jag tror en Softie är lite för stor tyvärr.
frankof, Dogue de Bordeaux är framavlad som kamphund och det är inget jag är ute efter.
caze, jag antar att din tax har mer jaktinstinkter i sig än våra, för våra har varit ganska lättlärda. Har nyligen lärt vår nuvarande tax att hämta tidningen (från dörrinkastet till vardagsrummet) trots att hon är 11 år gammal. :)
Bildbevis i dåligt ljus finns på http://www.feah.net/pictures/videoclips/zia_fetching_paper_part3.mov. (Ehm, jag låter så glad för att det var nog ungefär 8:e tagningen där hon äntligen gjorde rätt med tidningen och jag äntligen gjorde rätt med kameran.)
Kan väl slå ett slag får den dansk-svenska gårdshunden eftersom mina föräldrar har en sådan.
Den är ganska liten men väldigt livlig och gillar att jaga deras katter (på lek, och det är ganska skoj att se, katterna brukar inte ha några problem att komma undan).
Den är drygt 1 år gammal och de har gått på brukshundsklubb sen de fick den och börjar få rätt bra pli på den nu. Dock hämtar den inte tidningen, eftersom den inte når upp till brevlådan ;)
Måste bara nämna att om du vill ha en trevlig familjehund så är det en engelsk springer spaniel du skall ha. Maken till mysigare hund finns inte, blir aldrig arg, lyder mkt bra och enormt lättlärd (rumsren efter 5 olyckor ;)).
Tyvärr stämmer det dock inte så bra med det du ville ha :(
Springers har "ofta" problem med höfterna, dock är det vanligt med höftröntgen på avelsdjuren och även i vissa fall på valparna. Inget vi har haft problem med i vilket fall.
Större än terrier, speciellt våran goseplutt som är stor för sin ras, ser kul ut när han möter andra springers som ha huvudet lika högt som hans nacke :p.
Långhårig, fäller mycket och tovar sig...
Men som sagt, skall det vara en trevlig hund med bra psyke så skall det vara engelsk speinger spaniel ;).
Det var något wF medlem som hade en hund jag blev rätt impad av, Dogue de Bordeaux, minns inte vem och vilken sida, men hunden minns jag :e
OT: Underbar hund, men om vi skall ha hundar i den storleken förespråkar jag den engelska mastiffen som iofs är större än douge bordeaux, men å andra sidan är mer av sällskapshund (rent av lite lat) :)
Mitt val blev den väldigt lilla rasen Råtta (hämtar garanterat inte tidningen på morgonen). Jag arbetar mig nedåt. Innan hade jag den taxlika rasen Iller.
Katter är mysiga, men tyvärr har jag blivit allergisk mot dem. :( Collie och springer spaniel är lite för långhåriga för mig och mastiffer är för stora.
missModesty: Råttor är den nuvarande rasen i det här huset också! :) Pojkvännen har två råttflickor, men till min besvikelse är de är ju inte så mycket för att gosa eller lära sig tricks. Själv hade jag en husspindel i terrarium, men den gick bort för någon månad sen. Mindre än det (2-3 cm) är nog svårt att komma under. Gick iofs inte att gosa med heller, hehe, men mer lättskött husdjur får man leta efter.
...men mer lättskött husdjur får man leta efter...
Vandrande pinnar?! :e
Måste man inte köpa mat till vandrande pinnar? Mat till spindeln kom flygande förbi gratis! Dessutom kunde den vara utan mat i flera månader om det blev kris (husspindlar fastar normalt över vintern). En vattendroppe i veckan behövde den också. ;)
Kan ni rekommendera alternativt varna för några raser som ni har erfarenhet av? :) Det står nästan ingenting om rastypiska problem i hundböcker och på rassidor, så jag är väldigt tacksam för sån info.
Jag själv har två Grand Danois. Min sambo är superallergisk mot allt men när det gäller just den här hundrasen såg går det helt utmärkt! Han kan till och med ha dem i sängen utan att få besvär!
Grand danois är ju som bekant en av de största hundraserna i världen (vår tik väger runt 60 kg och är 80 cm i mankhöjd, hannen är lite mindre ä normalt och är därför inte mer än 84 i mankhöjd och väger kanske runt 60 han med...)
Om man bortser från deras storlek så kan jag iaf säga att de är underbara hundar. De har stabilt psyke, de är glada och vänliga, bra med barn, de är lugna om de märker att en person är skadad eller har svårt att röra sig. De är trofasta mer än vanliga hundar och de har humor (låter kanske knasigt, men jag har aldrig träffat en hundras med denna humor som de har.)
Vill du veta mer om den rasen så kan du gå in på http://www.sgdk.org
Där finns bra med information. Det finns även lite allmän info om hundrasen på min hemsida: http://www.bagge.us under fliken "hund"
...men mer lättskött husdjur får man leta efter...
Vandrande pinnar?! :e
Måste man inte köpa mat till vandrande pinnar? Mat till spindeln kom flygande förbi gratis! Dessutom kunde den vara utan mat i flera månader om det blev kris (husspindlar fastar normalt över vintern). En vattendroppe i veckan behövde den också. ;)
Inte en aning, har aldrig haft något av de själva, chansade bara :e. **fortsätter peka på Engelsk springer spaniel och blinka vänligt :p**
267 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.a51de22e
