Jag fastnade i artikeln om 13-åringen som brände 35 papp på en "internetfritidsgård", med en gråtande förälder som följd.
Vem tyckr ni bär ansvaret i ett sådant här fall? Föräldern som inte har pejl på sin unge? Ungen som kryssar förälders medgivande när denne inte har det? Habbo Hotel som "lurar" kunderna/barnen på pengar? Jag har själv inga barn och förstår att det kan vara svårt att hålla konstant koll, men att släppa sin unge med ett mobilabonnemang utan kostnadskontroll/tak känns en aning oansvarigt om ni frågar mig.
Jag tycker att alla inblandade borde dela på ansvaret. Föräldern borde nog inte ge barnet en mobil helt utan begränsningar, barnet ljög uppenbarligen vid ikryssandet och Habbo som inte har någon som helst koll på målsmans godkännande. Habbo har tidigare varit uthängt för liknande beteende men inte samma summor förstås. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=292503
Jag visste inte ens att man kunde sätta en gräns på telefonkostnaderna förrän jag läste detta.
Och man har så otroligt mycket man ska hålla reda på nuförtiden (miljoner uppgifter för skola, dagis, tandläkare, vaccinationer, simprov, karateträningar, sång- o musikgrupper, pappaledigheter, och fan och hans moster) att man storknar.
Ingen ursäkt - men kanske en förklaring till att man som förälder inte klarar allt - alltid.
Fattar faktiskt inte varför en 13-åring ska ha mobiltelefon över huvud taget.
Inte jag heller. Tämligen skrämmande att se föräldrar komma och handla mobiltelefoner till sina småbarn. Det har hänt både en och två gånger och nästan alltid är det föräldern som prackar på ungen en telefon denne inte behöver.
Habbo borde ju ta större ansvar tycker jag, införa hårdare gränser för vad folk får handla för, dubbelkolla saker när det börjar komma upp i större summor, kontrollera med föräldrarna om barnet verkligen får handla. Det ska ju inte vara så enkelt som att bara klicka i en ruta och kunna handla för hur mycket som helst. Blir det ens ett giltigt avtal på det sättet om det är ett barn som klickar?
Jag skulle tippa på att dom har stenkoll på vem som köper vad, hur mycket och hur ofta, och dom kan ju inte anse att det är normalt att ett barn köper för 35000 kr, eller ens 1000 kr?
Fattar faktiskt inte varför en 13-åring ska ha mobiltelefon över huvud taget.
Jag tycker det är bra att barnet har en möjlighet att kunna kontakta föräldrarna (och kunna bli kontaktad) om det händer nåt eller barnet blir försenat. Men det ska vara ett kontantkort till mobilen så det inte kan bli för dyra räkningar.
Det finns inte telefoner överallt, och de som finns kan vara svåra att hitta. Dessutom finns det folk som älskar att förstöra andras egendom. Så det kan vara svårt att kunna ringa vid behov.
Inte jag heller. Tämligen skrämmande att se föräldrar komma och handla mobiltelefoner till sina småbarn. Det har hänt både en och två gånger och nästan alltid är det föräldern som prackar på ungen en telefon denne inte behöver.
Nja, håller inte riktigt med, köpte en mobil till min guddotter som är 6 år.
Dock så har hon inget abonnemang utan ett kontantkort som jag fyller på.
Hon använder det när det för praktiskta ändamål som om följer med en kompis hem från skolan och vill bli hämtad.
Finns alldeles för många idioter ute på gatorna och kan man av olika anledningar inte vara med överallt så är det bra att hon kan ringa eller att man kan ringa henne och höra vart hon är etc.
I det aktuella fallet så tycker att jag att Habbo skall stämmas, de har ju brustit i vad som är tillåtet, man får ju inte sälja några tjänster till barn under 16 år och att endast ha en kryssruta i formuläret är inte tillräckligt enligt min mening. Har själv arbetat med detta och vi skickade alltid ut en skriftlig fullmakt som föräldrarna fick fylla i samt skicka in med vanlig post.
Sedan så tycker jag att man skall begära att föräldrarna borde ha koll, har jag ett barn som spenderar åtskilliga timmar varje dag framför datorn så borde det ligga i mitt intresse och kolla av vad de håller på med och vilka sidor som besöks.
Det är några år kvar tills Molly börjar intressera sig för mobiltelefon på riktigt.
Vi resonerar såhär:
1. Inte en självklarhet att hon ska ha telefon, inte för tidigt i livet iaf. Barn ska inte växa upp för snabbt. Barn ska vara barn och leka så länge det går.
2. Ska hon få telefon är det kontantkort som gäller inget abbonemang.
3. Ska hon ha telefon och kunna ringa med den bör hon förtjäna att göra det. Dvs någon slags motprestation (inget är gratis här i livet). Hålla rent i rummet, hjälpa till med disk och sånt. INTE barnarbete utan hjälpa till.
Det var lite i grova drag.
I det fall som du refererar till:
"Trettonåringens mamma håller med om att föräldrar borde vara mer medvetna om sina barns internetvanor, och hon kommer se till att hennes dotter har en kontantkortstelefon i fortsättningen"
En sund inställning, dock tycker jag att företaget bär en del skuld i det hela. Att rikta sig mot 13 åringar borde vara förbjudet, då en 13 åring faktiskt fortfarande är barn och inte lärt sig fullt ut konsekvenser av sitt handlande.
Det här fallet bevisar ju bara att föräldrar bör ha bättre koll på sina barn. Det finns aldeles för många föräldrar som släpper sina barn vind för våg.
Nåja det bästa vore väl om barnen, om de nu skall ha en mobiltelefon:
- Kontantkort, där föräldern lägger in ENDAST 100kr/månad, då blir det inte dyrare än 100kr, om de skall hålla på med sådana där svammelsaker.
När jag var mindre så hade jag inte en mobil, utan en personsökare, ändamålet var för att mor och far skulle slippa hålla på att ringa runt i hela bostadskvarteret för att säga att middagen är färdig. Antar att dagens småungar har mobil av liknande anledning, lättare att få tag på barnet, samt lättare för barnet att ringa hem om det skulle vara något som händer när de är ute och leker..
Eller?
Ansvaret skulle jag lägga på föräldrarna som ger barnet tillgång till att ringa för hur mycket som helst i stort sett. Barn gör alltid underliga saker, hur snälla de än är.
Fattar faktiskt inte varför en 13-åring ska ha mobiltelefon över huvud taget.
Vår son är 12 år och har haft mobiltelefon i ca: 1 år. Han dör inte om den försvinner men man kan ju faktiskt ro till USA också trots att det finns flygplan. :OO
Den underlättar när jag kommer hem och undrar var han är eftersom vi ska iväg på något, eller helt enkelt käka mat. Han kan ringa och tala om var han är när vi är på bandymatch, osv, osv. Absolut inte oumbärlig men ett bra hjälpmedel.
Nu har han ett kontantkort som fylls på efter behov. Just nu ligger det på kanske 50 kr/månad men skulle det ändras får vi sätta en gräns. Många av er verkar inte förstå hur mycket en 12 eller 13-åring faktiskt hänger med. Hade vår son spenderat 35 000 kr så hade han fått veta att han lever... Så visst har pojken ansvar i frågan.
Det är stor skillnad på person och person vad det gäller ansvar, det finns ju vuxna som inte tänker längre än en dag i taget och tar kortlån på allt möjligt. Det gäller barn också, vissa är väldigt mogna redan vid 13 års ålder.
Undrar hur jag klarade mig som sexåring utan mobil.
Jag klarade mig tills jag var 13. Men å andra sidan fanns det fler telefonkiosker då. Dock var de oftast söndersparkade eller att luten var bortryckt och dåvar det bara att gå till nästa, som i värsta fall var 1km.
Men visst klarade jag mig för det.
Å andra sidan så "händer" det mer nu. Mer våld mot både vuxna och barn. Knivar som plötsligt dyker upp och andra tillhyggen.
Ang habbo och liknande.
Att de nu skulle skydda sig ännu mer genom att man tex ska lägga in förälderns personnummer tror jag inte håller, även om man skulle ha de fyra sista. Så dum är inte en 13-åring. Jag hade tex min pappas sista fyra siffror på mitt matkort när jag gick på högstadiet/gymnasiet.
Ju mer teknologist utvecklat samhället blir, detso tidigare i åldrarna introduceras saker som mobiltelefoner, datorer etc.
Min första PC såg jag när jag gick 7:an eller var det kanske 6:an. Tills dess fick jag nöja mig med NES och SNES. Sen dröjde det givetvis något år efter introduktion av PCn i familjen, tills vi hade internet. Men då satt man inte alls uppkopplad i samma grad som nu, nu är man ju uppkopplad dygnet runt..
Baah.. var ville jag komma med detta? :OO
Jo, man får ta sin egen barndom med en nypa salt när man skall uppfostra sina egna barn i dagens moderna samhälle.
Jag hade ingen mobil, då ska inte mina barn ha en! :P
Vi lever i ett kunskapsamhälle, så var det inte på min farfars tid i alla fall eller för den delen hans farfar. :)
Hon kan ju dock inte hållas ansvarig i ett sådant här fall, utan här tycker jag nog framförallt att företaget som säljer tjänsterna har ett ansvar att verkligen kontrollera att omyndiga personer har föräldrarnas tillåtelse. Att bara kryssa i en ruta kan knappast vara tillräckligt.
Sen kan man ju även ifrågasätta föräldrarna som valt en abonnemangsform där dylika situationer öht. kan uppstå.
Dessutom tycker jag att det kanske borde ringa en varningsklocka från mobiloperatörens håll när en räkning tickar i väg så pass kraftigt. Det är ju inte första gången folk får "chockräkningar".
Dessutom tycker jag att det kanske borde ringa en varningsklocka från mobiloperatörens håll när en räkning tickar i väg så pass kraftigt. Det är ju inte första gången folk får "chockräkningar".
Det finns sådana system, men det här var spritt över tre månader och dryga 10k i månaden... Tja, det finns de som ringer för det, men för en privatperson är det ju givetvis stora summor.
Jag vet att några som vann en Porsche på att lägga det lägsta unika budet i en tävling där varje sms kostade 25 spänn brände över 100 000 spänn på det. Billigt för att vinna en Porsche, men gigantiska summor för telefonen. Men jag läste inte något om att de skulle haft problem med sin operatör.
När jag jobbade på Telias kundtjänst för sju-åtta år sen vet jag att det fanns spärrar - men då fanns inte dyra sms-tjänster, utan systemen reagerade på höga samtalskostnader. Kanske något som missats? De kanske ser till förbrukning snarare än totalkostnad? :q
Eller så har operatören en hög gräns för vad systemet ska reagera på. Man vet ju aldrig, tjejens mobil kanske stod på pappans firma med företagsabonnemang, dvs med ännu högre gräns?
Dessutom har DN inte snackat med operatören, en vinkel jag garanterat hade tagit med om jag skrivit texten.
Undrar hur jag klarade mig som sexåring utan mobil.
Du kommer få en annan uppfattning om du själv får barn. Idag är det inte lika lätt med att få tag i en telefon. Förrut kunde man få tag i en telia betaltelefon nästan överralt. Fanns till och med på skolor. Idag var det dock länge sedan jag såg en sådan telefon.
Det är en trygghet att kunna ringa och få tag i ens barn om man inte vet var dem är. Jag tycker dock att man inte ska ha ett kontantkort. Vad händer om pengarna är slut och de behöver få tag på dig? Bättre att spärra telefonen till att endast kunna ringa ett antal nummer eller som sagt sätta ett tak.
Du kommer få en annan uppfattning om du själv får barn. Idag är det inte lika lätt med att få tag i en telefon. Förrut kunde man få tag i en telia betaltelefon nästan överralt. Fanns till och med på skolor. Idag var det dock länge sedan jag såg en sådan telefon.
Det är en trygghet att kunna ringa och få tag i ens barn om man inte vet var dem är. Jag tycker dock att man inte ska ha ett kontantkort. Vad händer om pengarna är slut och de behöver få tag på dig? Bättre att spärra telefonen till att endast kunna ringa ett antal nummer eller som sagt sätta ett tak.
Finns det en sådan tjänst som gör att jag kan välja att betala förinställda ingående samtal? Tex barnets mobil nr. Det vore bra isåfall.
Efte att ha läst dennna tråd funderar jag på att spärra min telefon så att det inte går att ringa för mer än en viss summa. Ifall man skulle tex tappa telefonen så vill man ju inte bli skylldig flera tusen för att någon j*kel har hunnit köpa sig ett nytt liv innan man hunnit spärra telefonen.
273 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.a51de22e
