vad ogillade ni för mat förr?

Fisk i alla formen var en ratad form som var svår att få ner men nu så äter jag med nöje fisk.

Blodpudding gick ej ned som barn, och det gör det fortfarande inte... blä..

Spenat är också ngt som inte var gott förr, går ner idag.

Bruna bönor. *äääk* :(

Hatade bl.a. blåmögelost för bara kanske 1-2 år sedan men nu har jag märkt hur gott det är. Speciellt på pizza! :)

men nu har jag märkt hur gott det är. Speciellt på pizza!

Är det en finsk grej, med mögelost på pizza? Jag har inte sett det så ofta i Sverige men när jag jobbade i Finland ett tag så upptäckte jag att det var rätt vanligt.

Jag har hellre annan ost på min pizza, även om mögelost slinker ned, allt är gott på pizza :e.

Gorgonzola är ju mögelost, och det finns väl i Sverige? Annars kanske det inte är så vanligt. :)

Jag gillade inte pizza när jag var mindre. ( Helt sant. ) :e

sgtpepper: Hmm.. Kanske det bara är finskt påhitt men en Americana är ju inte en Americana utan blåmögelost! ;)

Ursprungligen av SPiN Jag gillade inte pizza när jag var mindre. ( Helt sant. ) :e

Samma sak för mig. ;)
Jag gillade inte pizza, varmkorv eller läsk. Det var säkert fler saker, men jag kommer inte på dem just nu. ;)

Något som jag fortfarande inte har lärt mig att tycka om är gräddtårta... blä! :x

Jag hatade Kebab.......men det går helt klart ner nu...

Sen kan jag fortfarande inte äta kåldolmar...... :x

...har aldrig varit kräsen med maten men lök åt jag inte förut men nu måste jag ha det till biffen... :)

jag hatade kronärtskockshjärtan förut. Älskar det nu :e

...har ni inte smakat?! kom hem till mig.... :e

Janssons frestelse och messmör är det vidrigaste jag vet och så har det alltid varit.
Leverpastej har jag lärt mig att gilla :)

r
Rostad lök och nötter i maten kan läggas till på listan av konstanta vidrigheter...

usch. leverpastej. bläää. kan inte ens klara av dess lukt.. :x

Hmm...lök i alla former, vilket jag älskar idag.
champinjoner....vilket jag fortfarande undviker
Fisk p.g.a ben....annars gillade jag det.
Inälvsmat som lever, njure etc...undviker det fortfarande om jag kan.

Fram till trettio års ålder var sill och saltgurka det allra värsta jag visste. Hade alltid varit så.

Fast brorsan påstod att när jag var bebis och skrek så matade han mig med sill. Då blev jag glad igen för sill det kunde bebisen aldrig få nog av. Det var inget jag mindes förstås. Tyckte bara han var dum som stoppade sill i mun på en bebis.

Det enda jag visste var att jag avskytt sill och saltgurka så länge jag levt. Kunde inte tro annat heller, sill var som fysiskt inkompatibelt med min kemi på nåt sätt.

Tills en midsommar, med måttligt mycket dricka, då jag bara måste smaka på sillen, som helt plötsligt var hur gott som helst, av olika sorter på bordet. Men vågade inte fresta lyckan för mycket.

Vidrigt blev smaskens helt plötsligt. Det var en märklig känsla!
Fisk har alltid varit gott men stekt sill är numera min absoluta favorit.

OT
Strömming knastrar väl gott? :p
/OT

Janssons frestelse och messmör är det vidrigaste jag vet och så har det alltid varit.

Jag har aldrig ens provsmakat messmör! Tycker det luktar och ser konstigt ut...

Mögelost/Ädelost eller vad det nu kallas har jag väääldigt svårt för fortfarande...

Kom på en sak till - avskydde glögg när jag var barn. Första gången jag fick provsmaka fick jag kväljningar...brrr... :(
Men nu slinker det ner åtskilliga muggar vid juletid :)

Hawaii-gryta :(

Fast brorsan påstod att när jag var bebis och skrek så matade han mig med sill.

Är det sant? :o

Kan inte det förklara att du fick sill-fobi? :e

Jepp :)

Inte fobi, snarare nån slags biologisk mättnad/överbelastning.

Jag gillade inte potatissallad och champinioner när jag var liten, älskar det numera...