Jag tror inte på något utav det där, utan mer på tillfälligheter, en bra grundresearch, visst snokande i hemmet och så vidare innan mediumet börjar snacka.
Det finns logiska förklaringar till allt, det gäller bara att hitta dem. ;)
Frågan#1
Tycker att vi idag när det är måååndag behöver lite filosofi och mystik här i Cafeet. :)
Jag kan ärligt säga att jag alltid har hånskrattat åt de som hävdat att själen lever vidare och att man kan kontakta andar etc. Jag är ju, och har alltid varit ateist och tror behårt på att man föds lever och dör – och så är det inte mer.
Eller...det trodde jag åtminstone tills den 20:e oktober 2003.
Vår receptioniskt är helt övertygad om det här med andar, auror och allt annat som jag tidigare skulle ha refererat till som ”flum”. Vi har regelbundet tjej-kvällar på jobbet och den 20:e oktober hade Lena bokat ett medium. Ett ganska känt sådant. Jag skrattade högt åt detta när hon först berättade och vi, lite mer skeptiska medarbetare, psykade henne hela dagen med gliringar om att auran satt på sned eller att det stod en vålnad i växeln.
Så kom kvällen och vi samlades hemma hos företagschefens fru. Mediumet anlände och visade sig vara lång ifrån den häxliknande varelse (ja jag vet att jag har förutfattade meningar) som jag hade föreställt mig. Istället kom en prydlig liten kvinna i 50-årsåldern in genom dörren. Hälsade artigt och satte sig sedan ner mitt ibland oss.
Jag var fortfarande mycket tveksam och log lite menande åt några av mina andra skeptiska kollegor. Så vände sig mediumet direkt till mig och sa ”nu ska jag till dig”. Jag log och tänkte ”Ah, så uppenbart arrangerat” och sneglade på Lena.
”Nå, då ska vi se...” sa mediumet, ”Jag har en älde kvinna här, från din fars sida. Hon är äldre men beter sig inte som en äldre dam. Hon är, ja...udda jämfört med andra. Hon klär sig mycket, mycket udda (mediumet skrattade och skakade på huvudet) och hon...” mediumet log ”har mycket speciell humor. Nästan lite fräck.”
Jag kommer inte från ostkusten och ingen på mitt arbete känner min familj, och ingen vet något om min mycket udda farmor som älskade att klä sig i prickigt och rutigt om vartannat – gärna med gummistövlar och hatt till. En farmor som var mycket fräck och hade minst sagt lustig humor.
Jag vart ju lite fundersam, det måste jag medge, men bestämde mig att jag inte skulle avslöja något med miner eller kroppsspråk. Så jag satt helt still och stirrade på mediumet.
”Vet du vem detta kan vara?” sa mediumet frågande.
”Jo, jag har en aning sa jag. Fortsätt för all del.”
”Ok” sa mediumet. ”Kvinnan säger att hon inte alltid har varit sådan här till sättet, att du kände henne för större delen av ditt liv som helt annorlunda. Inte till utseendet, men till sättet.”
Nu, vart jag mycket fundersam. Min farmor var nämligen mycket olycklig under större delen av sitt liv, vilket avspeglades i hennes personlighet, och det var först när hon kom till ålderdomshem de sista fyra åren av hennes liv som den riktiga, mycket roliga, farmor kom fram. En helt ny person egentligen.
”Ok” sa jag ”...du måste ge mig något mer fysiskt.”
Mediumet log (antar att hon hört det förut).
”Kvinnan säger att du har en bild av henne i bokhyllan”.
Jag fnös – ”Vem har inte bilder i sin bokhylla?”
”På bilden är hon yngre och hon har något runt halsen, nåt lurvigt.” Mediumet blundade och sade sedan ”Det ser ut som en rävboa.” Mediumet skrattade ”hon säger att det minsann var tur för dig att du har en bild på henne så att du inte glömmer henne helt”.
Nu kande jag mig lite förvirrad, vad var det här? Jag har bara ett foto pa farmor, jag hade precis packat upp det från en bortglömd flyttlåda veckan innan, det stod i min bokhylla och på fotot har farmor på sig det enda värdefulla hon ägde nar hon var ung – sin rävboa!
Ja, sedan så kom det fram en hel del, mycket, specifika saker till. Saker och detaljer som är egentligen helt oförklarliga - jag vet inte hur hon kunde veta.
Allt jag egentligen vet att jag inte hånskrattar åt medium mer...
Spooky va? ;)
Nu visas ”Tidigare liv” på Kanal 5 och det innehåller också ett mått av lite oförklarliga saker. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro längre.
Vad tror ni?
