Jag läser rättskunskap och vi håller för tillfället på och prata om arv. Men det är en sak som jag inte förstår... - basbeloppsregeln.
I boken står det att den ena maken alltid har rätt till giftorättsgods och enskild egendom som uppgår till fyra gånger baspeloppet. År 2003 var den summan sammanlagt 154 000 kr.
Victor och Vera är gifta och har två barn, Jenny och Bjarne. Victor har i tidigare äktenskap sonen Rustan. Viktor dör. Boet värderas till 100 000 kronor. Hur fördelas pengarna?
Stämmer detta svar:
Vera: 100 000 kronor
Jenny: Får när Vera dör
Bjarne: Får när Vera dör
Rustan: Får aldrig några pengar
Men är det inte väldigt orättvist att Rustan inte får något? Han är ju ändå son till Viktor.
Särkullsbarn, dvs icke-gemensamma barn har alltid rätt att få ut sin laglott när föräldern avlider, men i ditt fall får Rustan vackert vänta tills Vera dör & då har han en fordran på 50 000, dvs det belopp han skulle fått direkt om inte basbeloppsregeln hade funnits.
Särkullsbarn, dvs icke-gemensamma barn har alltid rätt att få ut sin laglott när föräldern avlider, men i ditt fall får Rustan vackert vänta tills Vera dör & då har han en fordran på 50 000, dvs det belopp han skulle fått direkt om inte basbeloppsregeln hade funnits.
Har Vera någon skyldighet att inte spendera de pengar som Rustan väntar på?
Kan Vera skänka alla sina pengar till Jenny och Bjarne så att Rustan inte har några pengar att inkassera när Vera dör?
Om Vera skulle få för sig att leva 30 år till, har Rustan fortfarande bara rätt till 50 000 kr eller görs det någon omräkning till det penningvärde som gäller 30 år senare?
Men om Vera i sin tur testementerar bort alla sina pengar till en annan person; Kan Rustan i mitt exempel ändå kräva Vera på 50000 kronor?
Och finns inte risken att Vera gjort av med alla sina pengar?
Vera får inte testamentera bort det som hon ärvt med fri förfoganderätt (vilket inbegriper Rustans del) och "får inte" heller skänka bort pengar/gåvor om det väsentligt påverkar det som efterarvingarna har rätt till - ungefär så :)
Edit till förra inlägget, missade att J & B var gemensamma barn: Rustan har alltså rätt till sin arvslott 50/3 efter Victor- om det inte finns testamente som inskränker Rs del till endast laglotten, dvs hälften av arvslotten.
Rustan har alltså rätt till sin arvslott 50/3 efter Victor- om det inte finns testamente som inskränker Rs del till endast laglotten, dvs hälften av arvslotten.
Det där förstod jag inte riktigt. Får Rustan ut sina pengar direkt när Victor dör, eller måste han vänta tills Vera dör?
Nu var det ett tag sedan jag läste rättskunskap, men jag har för mig att Rustan ska ha 1/3 av arvet och Jenny och Bjarne får dela på 2/3 av arvet. Ifall arvet efter Viktor uppgår till mer än 4 basbelopp så får Rustan pengarna direkt. Annars måste han vänta tills Vera dör. Observera att Rustan aldrig får pengar i arv från Vera, det är bara pengarna som han skulle fått i arvet efter sin far som han får.
Man kan bara testamentera bort 50% av arvet ifall man har barn eftersom de alltid ska få dela på minst 50%.
Sedan finns det en hel del regler för hur man får göra av med pengar som man har fått behålla men som är ärvda av någon. Står det inte med i din larobok så kan det nog inte komma med på provet :)
Har du läroboken Juridiska Problem? Jag tog fram min gamla bok för att kolla lite och hittade en liknande uppgift med samma personnamn. Dock handlade det inte om Basbeloppsregeln.
Det står inte med i läroboken så jag skiter i det. ;) Jag gick in på en advokatfirmas hemsida och började läsa. Då blev jag helt förvirrad eftersom uppgifterna gick isär.
Jo, det stämmer. Jag har "Juridiska problem", men jag ändrade beloppen så att det skulle bli knepigare. :)
Men är du säker på att Rustan får pengarna från Vera sedan? Står det i boken?
Det står så här i boken (sid. 92 i min bok): "Särkullbarn kan dock avstå från sitt arv och får då ut sin arvslott när den efterlevande maken avlider (efterarv)". Så Rustan ska definitivt få ut sitt arv från Viktor när Vera dör. Läste dock högre upp på samma sida att hon har rätt att göra av med pengarna om hon vill, däremot får hon inte testamentera bort dem.
