Hej alla glada!
Jag satt och hade en lång diskussion med en vän som tyckte att patent, licenser och upphovsrätt bara hämmade utvecklingen och att världen hade varit mycket bättre om alla lät sina arbeten vara open source.
Vi kom in på ämnet för att han tyckte att det var sjukt att en musiker kunde tjäna pengar varje gång ett verk spelades och att ingen annan yrkesgrupp utom konstutövare fungerade så. Han hävdade att en låt är som en idé och att om Einstein levde så skulle alla som ville använda hans teorier få betala för det varje gång i så fall. Liksom skulptören skulle få betalt varje gång någon tittade på hans staty eller på konstnärens tavla.
Han menade på att musik (eller text eller digital bild och video) inte är fysisk och skulle bara gynnas av att vara fri att kopiera. En skapare inom dessa grupper skulle få en engångssumma som han/hon var nöjd med för ett verk och sen skulle det vara fritt för hela världen att använda.
Han tyckte att det skulle finnas tjänster som Spotify som skulle bekosta dessa engångssummor och att det i sin tur skulle finansieras av att folk betalade för tjänsterna för att få tillgång till verken. Hur mycket som man skulle få för sitt verk berodde på vilken deal man gjorde och det skulle även baseras på om man hade gjort bra grejer tidigare.
Han drog en jämförelse med Red Hat som det gick hur bra som helst för. Produkten är gratis och företaget får in pengar för att folk betalar för att de vill ha uppdateringar. Samma skulle gälla för all programvara. Han tyckte att alla fritt skulle lämna ifrån sig sin kod och att det var fritt för någon annan att ta vid och bygga vidare - den som låg i och gjorde de bästa tjänsterna skulle per automatik få användare.
---
För mig lät det här väldigt fint, men helt orealistiskt. Jag är musiker och fortsätter nu utifrån mitt perspektiv. Hans idé skulle innebära att all musik skulle vara beställningsverk direkt eller indirekt. Det skulle innebära att det måste finnas företag som kan bedöma hur bra ens musik är och komma överens om ett pris utifrån detta samt hur populär artisten/låtskrivaren är sedan tidigare. Det skulle också innebära att låtskrivaren därefter har fått betalt för sitt arbete och låten nu var allas och vem som helst fick använda den hur som helst - om någon gjorde den bättre så var det väl bara bra - eller hur? Men det skulle framförallt betyda att den uppdragsgivaren som gav låtskrivaren betalt för verket, låt säga Spotify för att det är lätt att relatera till, nu skulle ge bort låten gratis till alla som ville ha den inkl. liknande tjänster. Det motsvaras av att Red Hat betalar månadslöner/projektarvoden till sina utvecklare - därefter får ju inte utvecklarna en krona för sin kod och uppmanas i stället att skriva mer.
Det skulle som sagt betyda att den mesta musiken skulle bli beställningsverk och om man var känd så skulle man få mer betalt för sina verk oavsett hur dåliga de var och den bedömningen skulle som sagt göras av arbetsgivaren/tjänsten man går till med sin musik. Jag håller både på med musik och programmering och även om jag ofta kan se skönhet och konstnärlighet i kod och kodande så anser jag att det är ganska långt ifrån samma sak som ett konstverk (fel forum för den lajnen hehe). Jag inser dock att det skulle kunna vara som att någon skapade en vacker site och sedan tog betalt för att kolla på den.
Det finns en anledning till att det inte finns "Låtskrivare" i arbetsförmedlingens databas till annat än just beställningsverk och kommersiella uppdrag. Jag menar inte att all musik med en beställare är dålig, oren eller inte riktig musik. Jag tycker att det skulle vara super om det fanns fler såna tjänster, men om jag ser till vad jag själv lyssnar på och vilken musik som jag själv oftast berörs av så har den (oftast) skapats från hjärtat, av egen fri vilja och utan primärt syfte att tjäna pengar. Jag vill inte framstå som en känslig konstnärssjäl men jag har svårt att se hur hans modell skulle kunna fungera.
Nu kan jag inte komma på något bra fysiskt som skulle kunna motsvaras av en låt, men låt säga att vi jämför med en IKEA-tavla som någon konstnär har sålt för massproduktion (jag antar att konstnärerna säljer rättigheterna totalt. Det är väl för övrigt inte den finaste konsten som hamnar på IKEA även om det finns ljusglimtar ;) ). Varför skulle det vara OK att ta vinst på varje såld tavla och inte på varje såld låt i hans resonemang? Med hans exempel så tycker jag att IKEA i så fall borde sälja tavlorna för självkostnadspris och det skulle väl egentligen gälla alla produkter. Det låter som en kommunistisk idé, men han hade visst inga problem med att folk gjorde vinst. Tja, sålänge det inte rörde sig om att göra vinst på icke-fysiska saker som inte krävde materialkostnader eller underhåll för massproducering.
Oj, det här blev långt :D Nu ska jag nog ta en glass i solen :birp
Ha en fin dag!
