20 svar · 1 198 visningar · startad av casca
Efter ungefär två månader har min akademiska karriär kraschat. Bildjournalist-grejen var tydligen helt fel, har haft seriösa motivationsproblem och plågats av osäkerhet. Känner mig absolut inte redo. Jag känner att jag har rusat in i det här av ren desperation efter gymnasiet.
Så jag slänger för tillfället in handduken och flyttar hem.
Men vad ska man "bli" egentligen? Tills vidare tänker jag hanka mig fram på lite dead end jobs och bara försöka njuta av min ungdom (bara 19!), men nånstans ska man ju gå vidare. Lärare kanske? Vem vet. Hur hittar man inspirationen? Hur hittade ni inspirationen till ert drömyrke? ;)
casca skrev:
Tills vidare tänker jag hanka mig fram på lite dead end jobs
Det kanske är precis det du ska göra för att komma på vad som intresserar dig. Det är inte fel att jobba några fåtal år innan man börjar studera på universitetsnivå. Då hinner du se mer av vad som kan intressera dig. Är jobben tråkiga, kan de dessutom bli oerhört studiemotiverande.
Åh, tänk om man visste vad man ville bli när man blir stor. Jag är tjugoåtta och vet det inte än. ;)
Jag tror dock det är lite vanskligt att hoppa på en utbildning om man inte verkligen är motiverad och sugen.
Det skadar nog inte att jobba lite och känna sig för, som UlfT säger.
Inte fel att jobba ett par år och sen ta upp studierna igen.
Själv är jag inne på min andra eftergymnasiala utbildning nu, och det får bli den sista. Är alldeles för gammal för att studera sen. :)
Jag hoppade på högre studier rätt snabbt efter gymnasiet, läste fel saker och tyckte det var allmänt piss, det gick därefter också. Tänkte om och tog och ströjobbade, reste runt och gjorde lite allt möjligt. Efter ett par år kom jag helt plötsligt på vad jag ville studera och helt plötsligt var det roligt att plugga :).
Mitt tips är att ta det lungt och förhasta dig inte in i studierna.
Jag är 26 år och vet inte heller säkert vad jag vill bli när jag blir stor.
Efter gymnasiet var det i stort sett samma sak men då "tvingade" mina föräldrar på mig att söka till en datautbildning och om jag blev antagen så skulle jag ge det en chans. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra annars så det fick sig en chans och här är jag idag, lite av en datanisse/nerd och med ett par års yrkeserfarenhet, men vet jag fortfarande inte ifall det var rätt val, eller om det finns en framtid för mig som programmerare.
Poängen är: lyssna på din omgivning, särskilt på dem som känner dig bäst.
Hands on tror jag är ett bra sätt att ta reda på vad man vill jobba med, om nåt verkligen inte är det man vill så märker man nog det rätt snabbt... Visst är det svårt att veta vad man vill, och vad man vill är inte alltid det man är bäst lämpad för heller. Det är himla knepigt... På Arbetsförmedlingens hemsida finns ett test man kan göra. Det ska visa ett antal yrken man kan tänkas vara lämplig för, beroende på hur man svarat på en massa frågor. Jag fick helt knasiga förslag, inga var i närheten av mitt yrke som är webutvecklare(fast nu är jag student igen) men det kanske kan ge dig lite förslag i alla fall.
Ta det lugnt, det löser sig. Känns mer som ju mer man utbildar sig, ju sämre chans har man att få jobb idag. Satsa hellre på den hårda, riktiga vägen och lär dig på riktigt.
Som IKEA grundaren Ingvar Kampgrad en gång sa: "Va ska vi med en sådan till?" om civilingenjören som anställdes tidigt 70 tal. Det går att överleva utan fina utbildningar.
Kotten: Fan det var som jag misstänkte. Jag skulle hoppat av gymnasiet och börja klättra på Willys karriärsstege! Damn it. Om 20 år kanske jag hade blivit butikschef med lite tur!
Jag är snart 35, säljer bildelar... Vet inte alls vad jag ska bli när jag blir stor.
Känner ingen panik än iaf.. Långt kvar till pension!
Själv vill jag bli fotbollsproffs när jag blir stor. Iof ett par år sen man lirade boll men jag ger inte upp :birp
Funderar på att utbilda mig till statist... ett yrke som faller mig i smaken :e
Numera kan man ju ändra sig och byta inriktning om man inte trivs med det arbete man har. Möjligheterna är mycket större än för bara en generation sedan. Själv gick jag natur, ville bli forskare, blev brevbärare ett tag, pluggade data i två år och jobbar nu med ekonomi, medans båda mina föräldrar har jobbat inom samma bransch hela sitt liv.
Så om nån frågar vad jag ska bli när jag blir stor så brukar jag svara "större" eller "klokare" ;)
Se det så här - det hade varit värre - om du spenderat flera ÅR vid utbildningen. Nu kom du på att det inte va rätt, i rättan tid. Taré cool, njut av tonåren, lita till magkänslan när den kommer....den kommer, tro mig. Jag påbörjade mina akademiska studier när jag var 30. Läste då in två examina - var motiverad och säker på vad jag ville göra. Nu menar jag inte att man skall vänta så länge som jag, men du har ju tiden framför dig, så taré cool...
nu när ämnet ändå är uppe.. :)
Vet ni nånstans där man kan plugga upp matten från grundskolan på distans?
har hittat ett ställe men det var förjävla dyrt där..
finns juh även komvux men de har inte distans, de hade bara kvällstid
Jag vet i alla fall i min kommun (Borlänge), så går det att plugga in ämnena hemma i den tid som passar och sedan anmäla intresse om att göra en skrivning (prov).
Jag har pluggat på universitet i 5 år och har efter det jobbat i nästan 7 år med något helt annat än jag utbildade mig till. Jag väntar fortfarande på att jag ska hitta drömjobbet jag kan ha fram till pension.
Tänk efter vad du är bra på och vilka ämnesområden du tycker är roliga (ofta sammanfaller det förstås). Försök att inte tänka i jobbtermer eller utbildningar, utan i aktiviteter och intressen. Brukar du tycka om att t ex hålla djupa, psykologiska samtal med kompisar, fotografera eller meka med datorn? Sånt kanske kan ge dig en vink.
Om du kommer på ett eller flera områden som skulle kunna vara intressanta så tycker jag du kan kika efter om det går några roliga kurser i de ämnena som du kan prova på. Du skulle ju kunna ta en termin och bara läsa lite fristående kurser och känna dig för om du vill, man måste inte hoppa på ett program på en gång. Men ha framför allt ingen brådska. Har du precis hoppat av en tråkig utbildning så kan det vara skönt att jobba och göra något annat ett tag och få tillbaka lite motivation. Man har hela livet på sig att hitta ett yrke man gillar!
Själv gillade jag att programmera (upptäckte jag sista året på gymnasiet), fågelskåda och smyga på rådjur. Till sommaren kommer jag vara färdig systemvetare med grön biologi som biämne. Det känns helt rätt för mig, även om det är en skum kombo. :)
oskob skrev:
Kotten: Fan det var som jag misstänkte. Jag skulle hoppat av gymnasiet och börja klättra på Willys karriärsstege! Damn it. Om 20 år kanske jag hade blivit butikschef med lite tur!
Ja, varför inte? Alltid en början, ett sätt att få in pengar. Sen kan man ju direkt börja söka vidare när man väl fått en fot med i spelet.
Själv hoppade jag över högre utbildningar i skolan, började som kock på Stadshotellet i Eskilstuna, sen servitör på Kohlswa Herrgård ett år senare blev jag hovmästare på en grekisk restaurang i Halmstad. Idag, ytterligare ett år senare är jag egenföretagare och ska nu anställa min första medarbetare. Funkar inte i alla branscher och kanske inte för alla, men jag trivs den hårda vägen.
En varning är på sin plats!
Jag känner många (ja, jag vill gärna markera ordet många, för det är sannerligen en hel del) som varit i samma sits och tänkt ungefär så här:
"Ja, jag vet inte riktigt vad jag vill bli, men jag kan ju jobba på någon industri och tjäna pengar och tänka på framtiden under tiden".
Problemet är att de alltid fastnar på det där skitjobbet, trots att de har tänkt plugga vidare lite "senare", och då är det kört. Om man är van vid att jobba och tjäna pengar, så är det ett väldigt stort steg till att sätta sig i skolbänken igen. Ta tag i din utbildning så fort som möjligt, det är mitt råd. Det är inte fel att jobba ett tag, men fastna inte.
oelbal skrev:
Problemet är att de alltid fastnar på det där skitjobbet, trots att de har tänkt plugga vidare lite "senare", och då är det kört. Om man är van vid att jobba och tjäna pengar, så är det ett väldigt stort steg till att sätta sig i skolbänken igen. Ta tag i din utbildning så fort som möjligt, det är mitt råd. Det är inte fel att jobba ett tag, men fastna inte.
Jag jobbade ett och ett halvt år i industrin innan jag började läsa "på riktigt" på högskolan och jag kände aldrig att det var svårt att ta klivet, tvärtom så var industrijobbet i sig motivation nog för att få mig att börja plugga, eftersom jag kände att idén att stå vid ett löpande band resten av livet inte var helfestlig.
Men jag håller med, visst finns det en risk att man fastnar, men om man trivs med det så är det väl ok också, alla behöver och vill inte plugga vidare. Det viktiga är att man hittar något som man trivs (hyffsat) med.
Inspirationen fann jag genom att stoppa in två elvispstycken i ett eluttag för många år sedan. :)
