Nackdelen med kameror är att de många gånger läser ett medelvärde av en bild (ljusmässigt) och sen tar ett mellanting för att få många mellantoner. Detta främst om man använder såkallad "Matrix"-mätning. Då finns risken att himmel blir alldeles för ljus och skuggor blir för mörka.
Man kan komma förbi en viss del av detta problem med att använda "spot"-mätning, men då kommer den mörkare skogen att svärta igen istället medan himlen blir finare.
Ett alternativ är då att ta bilden två gånger, en gång med att mäta det ljusa i bilden och ta en bild och sen ta ytterligare en bild med att mäta det mörkare i bilden och sen lägga ihop dem i Photoshop sen och få både en fin teckning i himlen likaväl som i skogen i mitten av bilden.
Välkommen till den digitala världens nackdelar! ;)
Exponeringslatituden för digitalfoto kan nästa liknas vid reversalfilm - väldigt begränsad. Vidbilder av denna typen (konstrast- och färgrikt) lämpar sig fortfarande för större filmformat, över 35 mm och uppåt.
Tack för svaren. Jag har en AE lock-funktion i kameran, jag kan alltså fokusera på något, låsa "exposure" och sedan ta den bilden jag egentligen vill ha.
Hur skulle bilden ha sett ut om jag först hade låst exposure i en sådan position där himlen inte var synlig för att sedan ta bilden?
Vad ville du ha ut av den?
Det var en testbild, jag var ute och kollade vad kameran kunde göra.
Har du kollat om din kamera har automatisk alternativexponering/autobracketing, dvs över och under exponering.
Ofta kan den finnas med tre eller fem steg och det är inte ovanligt att du själv kan ställa in om det skall vara hel- eller halvsteg.
Då kan du låta kameran ta tre alt. fem bilder i följd med automatisk över-, normal- och underexponering vilket gör att du samtidigt som du lär dig hur kameran beter sig får tillräckligt med underlag för att börja jobba i photoshop eller dyligt, precis som CyberPet påtalade.
Hade du låst kameran i ett läge där himlen inte var synlig så hade den förmodligen blivit än mer överexponerad.
