Några kommentarer:
1. Ang halva aktiekapitalet och kontrollbalansräkning. Ja, det stämmer att man formellt måste lägga ner verksamheten då halva aktiekapitalet är förbrukat. När är det då det? När intäkter minus kostnader uppgår till ett ackumulerat minus som motsvarar halv aktiekapitalet eller mer. Aktiekapitalet förbrukas inte för att man tar ut pengarna från checkräkningen och köper inventarier istället. Om man däremot använder insatta pengar för t ex annonskampanj eller t ex lön till anställd (kan vara företagets ägare) (=kostnad) utan att få några intäkter, ja, då blir man likvidationspliktig.
Om man ändå väljer att driva företaget vidare så kan man göra det, men då förlorar man fördelen med just aktiebolag. Det får till konsekvens att ägarna blir personligt ansvariga för företagets skulder.
2. Beskattningsbart resultat. Vid skatteberäkning räknar man intäkter minus kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna har man ett beskattningsbart resultat som man är skyldig att betala skatt på, även om avsikten är att i framtiden använda pengarna för investeringar/kostnader. De framtida kostnaderna påverkar ställningen just det året man gör de inköpen.
Kostnader är allt som har med verksamheten att göra, ex vis lön till samtliga anställda. Märk att vissa kostnader inte är avdragsgilla, ex vis vin och sprit vid representation. Det kan få till konsekvens att man måste betala skatt trots att nettot i räkenskaperna inte visar vinst. Det är dock inte så många kostnader som inte är avdragsgilla.
Tänk också på att ett aktiebolag måste ha godkänd eller auktoriserad revisor. Räkenskaperna ska alltså granskas av utomstående så även om den löpande bokföringen görs av proffs på redovisningsbyrå så ska materialet ändå kollas av ännu en person, vilket medför ytterligare kostnader. Handlingarna måste också skickas till PRV. Den som är intresserad av företaget kan då begära ut årsredovisningen från PRV för att se hur verksamheten går.
Man har viss möjlighet att skjuta upp beskattning framåt i tiden, precis som Jon skriver, men man slipper inte beskattning. Vid upplösning av företaget skattas vinster av. Skattesatsen är dock hyftsat låg, beroende på hur man räknar 25-28 %. Om ägaren sedan väljer att ta ut vinst som utdelning från företaget blir beskattningen på detta allt mellan 30 och 50 %.
3. Fastighetsaffär. Jodå, visst kan ett bolag köpa en fastighet, bostadsrätt. Kan vara klokt att det i så fall står i bolagsordningen (det papper som styr formalian i bolaget, t ex hur stort aktiekapitalet skall vara mm).
Men varför köper bolaget en fastighet? Har man användning för den i verksamheten? Kan vara att man köper en fastighet istället för att hyra lokaler och därmed spara pengar. Köpa för bostadsändamål? Nja, ingen höjdare. Om en lägenhet hyrs ut ska ju den som hyr betala just hyra. Den skall vara marknadsmässig och jämförs alltså med vad bolaget kunde fått om man hyr ut fastigheten på öppna marknaden, även om hyra de facto inte erläggs. Om t ex ägaren bor i fastigheten och bolaget belastas med alla kostnader för fastigheten kan vi hamna i situationen förbjudet lån som jag beskrivit tidigare. En annan lösning är att ägaren verkligen betalar vad fastigheten kostar för bolaget och månatligen erlägger hyra, precis som vid hyra av annan lokal. Om hyra inte erläggs alls kan man göra en beräkning av marknadshyran. Det är en skattepliktig förmån som kan liknas vid tjänstebil. Den som hyr utan att erlägga hyra får en förmån som är att jämställa med lön. Bolaget måste då i sin tur betala sociala avgifter på förmånen och den som hyr får betala skatt på förmånen. Givetvis finns väl ett utrymme för att avvika något i hyresstorlek. Det är ju alltid subjektivt hur man fastställer marknadshyran.
Köp av en fastighet är inte att räkna som en kostnad utan är en tillgång. Det är ett bra exempel på en tillgång som kan användas som apportegendom vid bolagsbildning - förutsatt att bolaget har nytta av fastigheten. Däremot är givetvis alla driftskostnader och reparationer kostnader som man drar av löpande.
Om fastigheten skall användas för boende är det inte möjligt att lyfta moms på kostnaderna.
4. Här kommer några skillnader i beskattning mellan AB och enskild firma. AB betalar skatt självt. Det är en egen person som har sina tillgångar och skulder, medan i den enskilda firmans tillgångar och skulder är desamma som ägaren själv. En vinst i AB beskattas - som jag skrev - med ca 25-28 % på vinst. Vinsten kan minska genom att ägaren tar ut lön. Lönen blir kostnad, sociala avgifter skall betalas och AB:ts eget resultat som beskattas lågt minskar också.
I en enskild firma räknas inte egen lön som kostnad. Den beskattningsbara vinsten beräknas som skillnad mellan intäkter och kostnader, oberoende av om man tagit ut pengarna eller inte. Om företaget gör bra vinster blir beskattningen ganska tuff (vid höga vinster blir beskattningen ca 70-75 %). För att neutralisera skillnaderna mellan de två företagsformerna har under flera års tid funnits vad man kallar för expansionsmedel. Det är en beräkning som görs baserat på verksamhetens tillgångar och skulder. Företaget kan gå jättebra och den beskattningsbara vinsten reduceras med de pengar man ackumulerat i företaget. Dessa ackumulerade pengar beskattas med ca 25 %. Vid uttag av pengarna betraktas de som lön (samma beskattningsskala) med avdrag för det man tidigare betalat för expansionsmedel.
Solklart?
