Om min älskade 486a vart gjord av skinn och
blod skulle jag gett den en stor kram nu.
Till alla NT-fanatiker kan jag säga som så:
jag har en gammal 486-dator här med 16 mb
ram och ca 300 mb hårddisk. En makalöst dålig
rishög altså. Marknadsvärde? 200 kr kanske.
Max.
Vad gör jag med den då? Jo, jag kör
webserver, ftp-server, samba (fildelning
för windows-burkar), ircserver, och dialup-
delning. Allt detta på min älskade skrothög.
Min älskade 486a och jag ska aldrig skiljas
åt - den reagerar bättre än senaste NT nånsin
skulle lyckas med
Visst kräver en Linuxmaskin betydligt mindre av hårdvaran än vad en windowsmaskin gör.
Men problemet som jag ser det är att alla stora datortillverkare vill skapa sin egen version av Linux.
Då skapas olika versioner av Linux som inte är helt kompatibla med varandra. Vilket leder till att alla Linuxprogram inte kan köras i alla versioner av linux och man kommer in i Windowstrenden att vissa program kräver viss version av operativsystemet.
I.a.f. jag har aldrig stött på något program som bara fungerar i en distrubition av Linux. På vilket sätt skulle de olika distributionerna inte vara "kompatibla"?
Faktum är nämligen precis tvärtom, att "alla stora datortillverkare" sitter i knät på en enda person. Nämligen vår käre finländare Linus Torvalds. Han och ingen annan bestämmer vad som ska vara med i varje ny Linuxversion. Och han bestämmer detta på rent tekniska grunder, utan press från några säljare eller marknadsförare.
Hur många kommersiella OS-tillverkare kan påstå samma sak?
Problemet är inte vad som ingår i Linuxkärnan (som ju egentligen är det enda Linux är), utan hur allt runt kärnan byggs upp. Olika filstrukturer, olika libraries, olika package-system etc.
Olika filstrukturer, olika libraries, olika package-system etc.
Vad gäller filstrukturer har i.a.f. inte jag upplevt att det skulle vara någon större skillnad mellan distarna. I.a.f. inte så att det uppstår problem när man installerar program?
Olika versioner av bibliotek - visst. Men det problemet har du ju i Windows också. Har varit på MS hemsida mer än en gång för att hämta uppgraderingar som program kräver för att fungera. Det "problemet" får man nog alltid dras med om man nu skall ha ett system med länkade bibliotek.
Och visst skiljer paketsystemen sig åt. Har inte upplevt det som ett problem dock, då varje distributör ju sjölv ser till att det finns uppdateringar o.s.v. i respektive paketformat att tillgå.
Men paketsystemen är ju bara ett sätt att paketera programmen i fråga. Innebär ju inte att programmen i sig inte fungerar på distar där man inte har något paketsystem.
Vad gäller filstrukturer har i.a.f. inte jag upplevt att det skulle vara någon större skillnad mellan distarna. I.a.f. inte så att det uppstår problem när man installerar program?
Det har jag varit med om. Problemet är dock större vad gäller administrationen.
Det "problemet" får man nog alltid dras med om man nu skall ha ett system med länkade bibliotek.
Visst, men problemet finns där.
Och visst skiljer paketsystemen sig åt. Har inte upplevt det som ett problem dock, då varje distributör ju sjölv ser till att det finns uppdateringar o.s.v. i respektive paketformat att tillgå.
Jaså? Gör de? Visst jobbar de som fan på att släppa allt i .DEB, .RPM för LinuxPPC m.m., men det finns ohyggligt många program som endast släpps som i386.rpm eller som rena binärdistar.
Då följer den självklara frågan - vilket program då? :)
Problemet är dock större vad gäller administrationen.
Hur då menar du? Visst skiljer sig distarna något åt (t.ex. hur uppstarten sker), men några gigantiska skillnader är det ju inte frågan om. Klarar man ett Linux-system har man inga större problem med att sätta sig in i ett annat.
Visst, men problemet finns där.
Jo, men som sagt - det är ju inget specifikt Linuxproblem. Gäller även om du kör Windows (och kan t.o.m. vara svårare att komma tillrätta med i Win, de gånger det inte fungerar av sig själv).
Jaså? Gör de? Visst jobbar de som fan på att släppa allt i .DEB, .RPM för LinuxPPC m.m., men det finns ohyggligt många program som endast släpps som i386.rpm eller som rena binärdistar.
Jo, naturligtvis släpps inte ALLA program i alla paketsystem. Men de vanligaste programmen går i.a.f. oftast att få tag på.
Och som du själv säger går det alltid att installera via binärdistar eller källkod de gånger ett program inte finns paketerat. Så frågan kvarstår - på vilket sätt skulle olika linuxdistar inte vara kopatibla med varandra? Du skriver i början att du upplevt problem, men du får gärna precisera dig lite.
Och som du själv säger går det alltid att installera via binärdistar eller källkod de gånger ett program inte finns paketerat. Så frågan kvarstår - på vilket sätt skulle olika linuxdistar inte vara kopatibla med varandra? Du skriver i början att du upplevt problem, men du får gärna precisera dig lite.
Ja, jag vill inte överdriva problematiken - bara försvara min synpunkt att det faktiskt kan vara onödigt jobbigt ibland.
Men, i alla fall...
Binärdistar ---
Ofta dåligt dokumenterade och dänger bara in allt i en färdig filstruktur - oavsett om den stämmer eller inte.
Kompilering ---
Fungerar oftast, men när det inte fungerar kan det vara ett ******* att lösa problemen. Till exempel hade jag ett ******* med att kompilera ImageMagick. Fick skapa symboliska länkar till libraries som bytt namn, dra in X11-include-filerna, trots att dessa inte behövdes etc.
Andra problem har uppstått med ezmlm, qmail etc., framförallt genom att saker och ting placerats på fel ställen.
> men det finns ohyggligt många program som endast släpps som i386.rpm
> eller som rena binärdistar.
Gör det? Kan du nämna fem kända exempel? Jag kan det inte...
Men nu var det ju ändå inte det saken gällde. Frågan var ifall "stora datortillverkare" kan splittra Linux på samma sätt som Unix splittrades i slutet av 80-talet.
Jag hävdar som bekant att så inte kommer att ske, eftersom källkoden är fri. Det låter som en motsägelse, men betänk följande:
Den som splittrar koden (dvs "går sin egen väg") måste fortfarande publicera all källkod till sina ändringar (eftersom koden är GPL:ad), vilket betyder att:
De ändringar som är bra kommer omedelbart att införas i Linux huvudspår, medan de ändringar som är dåliga ignoreras.
Slutsatsen blir att enda sättet att splittra Linux är att göra en sämre version, som inte huvudspåret vill följa med på. Det låter väl som en lockande affärsidé? ;)
Rick Moen har skrivit en detaljerad artikel om detta, där han berättar om några historiska splittrade projekt, varför det blev så och varför det inte kommer att hända med Linux.
Gör det? Kan du nämna fem kända exempel? Jag kan det inte...
Ja, förlåt min otydlighet, jag menade ju då alltså frånsett "källkodsreleaser" - dvs. i de fall då kompileringen strulat, eller då man vill banka in skiten så snabbt som möjligt.
Men nu var det ju ändå inte det saken gällde.
Nä, det har du rätt i. Spårade ur lite ;)
Slutsatsen blir att enda sättet att splittra Linux är att göra en sämre version, som inte huvudspåret vill följa med på. Det låter väl som en lockande affärsidé?
Linux styrka ligger i kärnan, och i det faktum att källkoden är öppen. Jag är dock fullt övertygad om att det går att göra ett ohyggligt mycket bättre OS baserat på Linuxkärnan, om man vågade gå ifrån Unix-ismerna och GNU. Det kommer dock aldrig att hända, eftersom stora delar av Linux-communityn har kört fast i sin övertygelse att Linux redan är bäst på alla punkter.
Alternativ är på G dock. Jag lovar.
------------------
----------------------------
Gunnar Liljas - webbutvecklare
Leon Reklambyrå AB
Norrköping
[Redigerat av emission den 14 jan 2000]
279 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.a51de22e