Det beror bara på hur du definierar "bäst". Den första varianten är mer portabel/generell eftersom den abstraherar bort den underliggande databasen, vilket medför att du inte behöver veta nåt om hur den exakta INSERT-syntaxen ser ut. (Det behöver inte ens vara en databas.) Den andra är möjligtvis snabbare eftersom det inte krävs nån prepareringen av SQL-satsen.
Mitt svar är att det andra alternativet är det att föredra. Oavsett hur praktiskt det nu kan vara att låta ett API sköta dataskyfflandet, så anser jag att man, oavsett alternativen, ska ha bra kontroll över hur datat skyfflas in i databasen.
Metod ett och två skiljer väl sig inte mer från varandra än vad niko beskrev.
Med metod två slipper man att en "tredjepartsfunktion" gör det hela åt en. Det kan vara att föredra ifall nu den funktionen innehåller ett säkerhetshål. Hur otroligt det än nu må vara.
Fram för metod två! :)
271 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.e96017d9