Europa Universalis II-tråden!

Det där spelet är helt klart bättre än Civilization III (men jag har inte spelat expansionen ännu). Faktum är att jag i princip växte upp med Civilization I och Colonization och varje morgon utförde offerriter till Sid Meier. För Europa Universalis II får han dock maka på sig. :e

Skryt
Kolla in den här bilden, jag är cirka 50 år längre fram i tiden nu och har bland annat säkrat tre provinser i Sydamerika. Jag spelar som Zapotec, ett på 1400-talet av aztekerna trängt litet kungarike. Efter två stora krig lyckades jag dock driva tillbaka och annexera Aztekriket, och med det deras svinrika guldgruvor. (Guld ger dock hög inflation, den är uppe i 150 procent nu, vilket är mycket högt, högst i världen.) När detta var gjort förbättrade jag relationerna med det decentraliserade Mayariket i söder. Byggde en utpost, en liten stad, i öknen i norr och började samla väldiga arméer igen. Därefter gav jag mig ut på krigsstigen mot Navaho-indianerna, vars huvudstad låg i Utah (bilden: provinsen i väst som ligger längst norrut). De var en ganska enkel match. :) Nu följde ungefär 100 år av ständigt koloniserande av omgivningen. Hela öknen mellan Kalifornien och mellersta nordamerika (där det bor (1) fattiga och (2) aggressiva indianer, vilket förklarar varför jag inte koloniserat dem). Jag passade på att ringa in Yucatan-halvön, där Maya-indianerna höll till, med kolonier. Eftersom växte alla dessa kolonier upp till städer.

Därefter kom spanjorerna, och deras conquistador Cortéz med flera, och förklarade krig på mig och min allierade (Maya). Han hade med sig några tusen man och hästar. Tog en stund, men jag fick död på honom. Fick betala spanjorerna för fred. Detta fick jag göra i två krig mot dem framöver också. Det som var bra med detta var att spanjorerna inte fick något fotfäste, förutom en liten handelsstation i öknen i norr som jag glömde att bränna ner. Jag fick en "upptäcksresande" som upptäckte massor med indianstammar i norr, även fransmännen faktiskt. Jag ingick i en allians med Frankrike och Maya-riket, och har fortsatt min expansion sedan dess. Spanjorerna vågade inte kriga mot mig längre. :p När bilden togs hade jag precis, på fredlig och diplomatisk väg, lyckats annexera Mayariket. Jag är på god väg att göra detsamma med Creek-indianerna i träsken i södra Nordamerika. Ska bara ge dem lite mer gåvor. :)

Grymt bra spel! Nu är det dock Half-Life-modifikationen Natural Selection som gäller ett tag framöver...

Själv började jag på ett nytt spel igår, efter att ha gjort Sverige till en europeisk stormakt av rang. :e

Castile, The Grand Campaign.
Ett relativt lättspelat rike faktiskt, det tar inte lång tid att skrapa fram en hel hög arméer, och få igång en fungerande ekonomi. Det finns bra förutsättningar för att bli stormakt, man skyddas till stor del av sjön, och ens enda fiender i början är sina små grannar (Navarra, Portugal, Granada och Aragon). Det är ganska nära till Afrika också, och det gör att det finns massor av provinser att erövra, samtidigt som man förstås bör knyta upp Granada och Aragon genom antingen krig eller allians. Portugal är en ganska rik granne, som du har schyssta relationer med. De kan bli ett bra stöd när man tar sig på grannarna. :e

Jag började lite lätt, byggde upp några arméer, ca 50 000-60 000 man, huvudsakligen fotfolk. Använde min Casus Belli, och invaderade Gibraltar och Granada. Slog ner det lilla försvaret, men fick mota tillbaka Granadas afrikanska allierade Algeriet och Fez också. Det gick hyfsat ändå, avslutade kriget med Granada på knä, och snodde åt mig Gibraltar.

Men mitt afrikanska äventyr var inte över här :e jag blev helt klart sugen att snabbt klippa till Fez eller Algiers, och skapa en rad kustprovinser, och dessutom annektera Granadas sista provins, och på så sätt köra ut de europeiska sunni-muslimerna ut i havet. ;) 1432, strax efter att vårat vapenstillestånd hade gått ut, så gav jag mig på igen. Nu hade jag hittat :e och rustat upp min egen flotta, och skeppade över runt 30 000 man som omedelbart lyckades erövra Tangiers, Fez nordligaste provins. Mer trupper skeppades över för att fortsätta ockupationen, medans min första armé skulle fortsätta erövringen söderut. Blev dock lite besviken, då Fez bara hade två provinser. :e Och med båda provinserna ockuperade, så var det inte svårt att sno åt sig Tangiers, och göra Fez till min vassall. I detta krig var dock Algeriet upptaget på annat håll, så nu slapp jag dem, som tur var. Med ett ockuperat Granada fanns det inte mycket för dem att göra, utan de annekterades snabbt! :D

Nu kändes det att man hade mjölkat kon till den yttersta gränsen, så det var dags att avsluta kriget. Inte så pjåkigt resultat ändå. :e

* Två nya provinser (Granada & Tangiers).
* En afrikansk vassall.

http://missil.sytes.net/misc/eu2_castile_1436.gif (Vitmarkerat är erövrade områden)

Nu är året 1436, och spelet fortsätter! :D

Hähä... :)

Om jag vore du skulle jag inte expandera i Nordafrika, i alla fall inte på några hundra år. Förhållandevis fattiga provinser, men starka nationer med ännu starkare allierade (ottomanerna t.ex.).

Individen skrev:

Hähä... :)

Om jag vore du skulle jag inte expandera i Nordafrika, i alla fall inte på några hundra år. Förhållandevis fattiga provinser, men starka nationer med ännu starkare allierade (ottomanerna t.ex.).

Det kanske du har rätt i. Mitt nästa mål är i alla fall Aragon.

EU2 är det bästa spel som någonsin gjorts. När jag fick EU1 satt jag och spelade nästan ett år på raken och sedan när EU2 kom fortsatte jag av bara farten. Jga har tyvärr blivit lite för bra på det ;) . Erövrade hela Europa med Burgundy och Brandenburg för någon vecka sedan. Men tar man det lugnt och spelar realistiskt är det fortfarande lika roligt. Den glädjande nyhete är att paradox släpper ett nytt spel, Hearts of Iron, inom några veckor. Detta kommer vara baserat på EU2 spelmotorn men ta plats under andravärldskriget. Det kommer bli hektiska veckor när det kommer ut :) .