Vad håller FI på med?

Ja man kan inte annat än skratta, detta är vad feministiska extrimister kommer med.

Men det de föreslår, är ju faktiskt en slags äktenskap, även om de tydligen inte gillar den termen. Bortsett från denna lek med ord, tycker jag det ser ur som en bra idé. Om folk vill ingå i äktenskap involverande fler än två personer, ska de ha den friheten. Det finns ingen anledning till att staten ska lägga sig i med synpunkter på alternativa livsstilar. Men självklart borde man kunna kalla även dessa alternativa former för äktenskap. Det finns ingen anledning att byta ut orden för denna reforms skull.

UlfT skrev:

Det finns ingen anledning att byta ut orden för denna reforms skull.

Flyttad från Övriga frågor.

Fler än jag som får associationer till filmen Tillsammans? Helflummigt, precis som hela FI verkar vara.

Förslaget är ju inte helt nytt, även Grön Ungdom och SSU vill jag minnas har talat om juridiskt stadfästa flerpartsförhållanden.

Ur en moralisk synvinkel finns det väl inga bekymmer, om vuxna människor frivilligt väljer att leva så har väl inte staten med det att göra. FI biter sig lite i svansen dock, om de accepterar att en kvinna lever med två män (en inte så ovanlig lösning som man kan tro, jag känner till två olika såna förhållanden bara i min bekanskapskrets) måste de acceptera att en man lever med flera kvinnor. Och där har vi bekymret med den tradition som gör bihustrur till lägre stående varelser.

Men det finns allvarliga juridiska bekymmer, om samtliga ska ha arvsrätt efter varandra och lika rättigheter vid skilsmässa. Hur skyddar staten en svagare part som vill skiljas om de två-fyra kvarvarande vill fortsätta ihop? Hur skyddar man en svagare part vid arv? Och var ska vi sätta gränsen för vårdnad av barn, finns det en övre gräns för hur många vardnadshavare ett barn mår bra av? Det är frågor jag tror FI inte rett ut, det borde de gjort först.

legis skrev:

Fler än jag som får associationer till filmen Tillsammans? Helflummigt, precis som hela FI verkar vara.

Kan du utveckla hur du menar?

Moonwolf skrev:

Kan du utveckla hur du menar?

I filmen Tillsammans lever det flera stycken under samma tak och man får ta del av diverse konflikter som uppstår. Med detta förslaget går mina tankar till 70-talets hippie-kultur.

legis skrev:

I filmen Tillsammans lever det flera stycken under samma tak och man får ta del av diverse konflikter som uppstår. Med detta förslaget går mina tankar till 70-talets hippie-kultur.

Exakt hur menar du då?

OveRRidE skrev:

Exakt hur menar du då?

Jag refererar till filmen. Vill du veta mer kan du se den.

Utifrån konflikter en fiktion, en spelfilm, gör du alltså antagandet att alla samlevnadsformer som innebär fler än två vuxna som bor tillsammans under familjeliknande former måste bli flummigt?

Med tanke på alla filmer om tvåsamma par där mord, våldtäkter, tvång, misshandel, sexövergrepp på barn, etc förekommer känns det som om du snarare i så fall borde föredra FIS variant. Om nu spelfilmer ska vara avgörande för hur bra olika förslag är...;)

legis skrev:

Jag refererar till filmen. Vill du veta mer kan du se den.

Ja, de fick inte chansen att ingå något giftermålsliknande arrangemang, och se hur det gick för dem! Ärligt talat, vare sig det finns några juridiska strukturer för att förenkla det eller ej kommer folk som vill leva i polygama sammanhang förmodligen göra det ändå. Vad blir bättre av att de inte har något juridiskt skydd vid dödsfall, "skilsmässa" eller liknande?

Moonwolf skrev:

Utifrån konflikter en fiktion, en spelfilm, gör du alltså antagandet att alla samlevnadsformer som innebär fler än två vuxna som bor tillsammans under familjeliknande former måste bli flummigt?

Med tanke på alla filmer om tvåsamma par där mord, våldtäkter, tvång, misshandel, sexövergrepp på barn, etc förekommer känns det som om du snarare i så fall borde föredra FIS variant. Om nu spelfilmer ska vara avgörande för hur bra olika förslag är...;)

Åh, så jag har inte rätt till att ha egna tankar om saker nu heller? Jag har INGENSTANS sagt att jag baserar mina synpunkter på en film. Jag sade att mina tankar gick dit, så sluta med såna larvigheter.

En situation där man lever i och växer upp i någon typ av minisamhälle, där barn kanske till och med har svårt att skilja på vem som är mamma och pappa, tycker jag låter ganska flummigt.

Det är min uppfattning, jag har inga bevis, utredningar eller annat att falla tillbaka på eftersom det är så jag ser på det hela. Jag har svårt att hitta några speciella fördelar för småbarn eftersom det enligt mig finns en stor risk för ökad social osäkerhet. Samtidigt ser jag risker med minskat ansvarstagande. Vem är det som ska ansvara för barnens uppväxt? Vem ska uppfostra dem? Ska man anta att allt detta görs solidariskt? Visst man kanske säkerställer att barnet alltid har en mamma och en pappa, men kan det anses vara sunt att hoppa från person till person? Hur vuxna lever sitt liv är upp till dem men när det börjar komma in barn i bilden tycker jag det blir ett annat ansvarstagande.

spango skrev:

Ja, de fick inte chansen att ingå något giftermålsliknande arrangemang, och se hur det gick för dem! Ärligt talat, vare sig det finns några juridiska strukturer för att förenkla det eller ej kommer folk som vill leva i polygama sammanhang förmodligen göra det ändå. Vad blir bättre av att de inte har något juridiskt skydd vid dödsfall, "skilsmässa" eller liknande?

omg, en referens till en film får folk att gå upp i limningen....

legis skrev:

En situation där man lever i och växer upp i någon typ av minisamhälle, där barn kanske till och med har svårt att skilja på vem som är mamma och pappa, tycker jag låter ganska flummigt.

Det är min uppfattning, jag har inga bevis, utredningar eller annat att falla tillbaka på eftersom det är så jag ser på det hela. Jag har svårt att hitta några speciella fördelar för småbarn eftersom det enligt mig finns en stor risk för ökad social osäkerhet. Samtidigt ser jag risker med minskat ansvarstagande. Vem är det som ska ansvara för barnens uppväxt? Vem ska uppfostra dem? Ska man anta att allt detta görs solidariskt? Visst man kanske säkerställer att barnet alltid har en mamma och en pappa, men kan det anses vara sunt att hoppa från person till person? Hur vuxna lever sitt liv är upp till dem men när det börjar komma in barn i bilden tycker jag det blir ett annat ansvarstagande.

Om vi nu bortser från att barnen fortfarande antagligen inte har problem med att skilja mamma och pappa åt (i de allra flesta familjer är detta sannolikt lätt enbart utifrån biologiska kännetecken:-)) så tycker jag att det är dina ställnignstaganden som är tämligen "flummiga". Du tror en massa saker men du grundar inte detta på något annat än din egen magkänsla.

Känner du barn som lever med tex, två skilda föräldrar och respektive styvförälder i båda förhållandena? Verkar de må dåligt eller bra av detta, dvs bättre eller sämre än barn med endast en mamma och en pappa? Att ha minste en tredje vuxen "extraförälder" inblandad är många barns verklighet idag, vi kanske bör lära oss förhålla oss till det i samhället också?

Jag säger inte att det är oproblematiskt, det är som sagt inte säkert att barn far bra av att ha hur många vårdnadshavare som helst. Men sånt ska man ta reda på genom att utreda och forska. Först då kan man egentligen säga om barn mår bra eller dåligt av flera vårdnadshavare.

Faktum är att många kulturer utanför västvärlden praktiserar den typ av storfamiljer du verkar ha svårt för. Och där verkar det ju fungera. Att utan forskning anta att flera vårdnadshavare är dåligt verkar alltså lite förhastat.

Moonwolf skrev:

Om vi nu bortser från att barnen fortfarande antagligen inte har problem med att skilja mamma och pappa åt (i de allra flesta familjer är detta sannolikt lätt enbart utifrån biologiska kännetecken:-)) så tycker jag att det är dina ställnignstaganden som är tämligen "flummiga". Du tror en massa saker men du grundar inte detta på något annat än din egen magkänsla.

Känner du barn som lever med tex, två skilda föräldrar och respektive styvförälder i båda förhållandena? Verkar de må dåligt eller bra av detta, dvs bättre eller sämre än barn med endast en mamma och en pappa? Att ha minste en tredje vuxen "extraförälder" inblandad är många barns verklighet idag, vi kanske bör lära oss förhålla oss till det i samhället också?

Jag säger inte att det är oproblematiskt, det är som sagt inte säkert att barn far bra av att ha hur många vårdnadshavare som helst. Men sånt ska man ta reda på genom att utreda och forska. Först då kan man egentligen säga om barn mår bra eller dåligt av flera vårdnadshavare.

Faktum är att många kulturer utanför västvärlden praktiserar den typ av storfamiljer du verkar ha svårt för. Och där verkar det ju fungera. Att utan forskning anta att flera vårdnadshavare är dåligt verkar alltså lite förhastat.

Trial and error, det är melodin tydligen. Du verkar ha bestämt att en sådan här fråga enbart kan avgöras med fakta och utredningar, så det är ju inte ens lönt att ge en personlig åsikt. På nåt sätt känner jag igen det tankesättet från dagens regering.

Moonwolf skrev:

FI biter sig lite i svansen dock, om de accepterar att en kvinna lever med två män (en inte så ovanlig lösning som man kan tro, jag känner till två olika såna förhållanden bara i min bekanskapskrets) måste de acceptera att en man lever med flera kvinnor. Och där har vi bekymret med den tradition som gör bihustrur till lägre stående varelser.

Egentligen är problemet med hustrur som "lägre stående" ett annat problem. Många använder det som ett argument mot polygami. Låt oss då betrakta ett vanligt, monogamt äktenskap där hustrun har en underordnad ställning. Sådana äktenskap finns ju faktiskt. Vad är problemet i detta fall? Är problemet det monogama äktenskapet som institution? Nej, anser jag. Jag anser att problemet är ojämlikheten i just det förhållandet. Därför anser jag inte att man kan fördöma monogama äktenskap som institution, bara för att det finns exempel på dåliga sådana. Ett förhållande mellan en man och flera hustrur, borde därför vara ok, om alla har samma ställning i förhållandet.

Moonwolf skrev:

Men det finns allvarliga juridiska bekymmer, om samtliga ska ha arvsrätt efter varandra och lika rättigheter vid skilsmässa. Hur skyddar staten en svagare part som vill skiljas om de två-fyra kvarvarande vill fortsätta ihop? Hur skyddar man en svagare part vid arv? Och var ska vi sätta gränsen för vårdnad av barn, finns det en övre gräns för hur många vardnadshavare ett barn mår bra av? Det är frågor jag tror FI inte rett ut, det borde de gjort först.

Visst bör dessa saker utredas. Det går inte att införa en sådan reform i en handvändning. Läser vi en artikel i SvD: http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_10497599.asp, ser vi följande:

FI skrev:

”Fi kräver att äktenskapsbalken och partnerskapslagen ersätts med en ny samlevnadsbalk där två eller flera personer som lever ihop och kan antas ha gemensam ekonomi och gemensamt ägande skall kunna ingå samlevnad.”

Det är alltså en ganska stor samling lagar som de tänker ersätta. Nuvarande äktenskapsbalk innehåller föreskrifter för allt möjligt, så som vigsel, äktenskapshinder, bodelning, etc. Jag föreställer mig att man kommer diskutera lagar för allt detta om man ersätter denna balk med en ny. Även om de inte har rett ut problemen i nuläget, lär nog problemen utredas länge och väl om denna reform skulle bli aktuell.

Länk till Äktenskapsbalken för den intresserade: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870230.htm

UlfT skrev:

Egentligen är problemet med hustrur som "lägre stående" ett annat problem. Många använder det som ett argument mot polygami. Låt oss då betrakta ett vanligt, monogamt äktenskap där hustrun har en underordnad ställning. Sådana äktenskap finns ju faktiskt. Vad är problemet i detta fall? Är problemet det monogama äktenskapet som institution? Nej, anser jag. Jag anser att problemet är ojämlikheten i just det förhållandet. Därför anser jag inte att man kan fördöma monogama äktenskap som institution, bara för att det finns exempel på dåliga sådana. Ett förhållande mellan en man och flera hustrur, borde därför vara ok, om alla har samma ställning i förhållandet.

Instämmer, avgörande är om alla har samma ställning. En faktor som kan försvåra något sådant i ett flerpartsförhållande (som jag förstått det av bekanta) kan vara om inte alla tänder på varandra. Men sådant går knappast att lagstifta om :) Det mongama, tvåsamma äktenskapet är självklart inte ett bekymmer i sig, det är bara kanske ibland ett symptom på ojämställdhet. Tyvärr är det inte ovanligt att radikalfeminister och queerfeminister (till vars lära förmodligen flera FI-medlemmar bekänner sig) förväxlar symptom med grundorsak. Det kommer göra det svårt för dem att bedriva praktisk politik, tyvärr.

UlfT skrev:

Jag föreställer mig att man kommer diskutera lagar för allt detta om man ersätter denna balk med en ny. Även om de inte har rett ut problemen i nuläget, lär nog problemen utredas länge och väl om denna reform skulle bli aktuell.

De lagar som berörs är vid en första anblick äktenskapsbalken inkl sambolagen, föräldrabalken, brottsbalken (tvegifte), ärvdabalken och samtliga lagar och förordningar som reglerar bidrag till familjer. Jag förstår FIs grundtanke, att även de som vill leva ihop tre och tre ska kunna få rättsligt skydd. Men lagen reglerar inte bara hur staten ska förhålla sig till familjer, den reglerar också hur personer i en familj ska förhålla sig till varandra. Och det gör den utifrån en princip att skydda en eventuellt svagare part.

En så enkel sak som att det finns en regel som säger att den som bäst behöver bostaden vid en skilsmässa ska tillskiftas den, hur tolkar man den om två personer ska skilja sig från en? Min reaktion på FIs förslag är att det visserligen är intressant,som idé betraktat, men att det borde getts betydligt mer på fötterna innan det sjösattes. Det kanske saknas lite jurister i Fi? :)

säger som jag sagt förut - "man ska inte lyssna på nåt som är mer vänster än centerpartiet..."